Kura gryning med Flumbra
Nordiska biblioteksveckan pågår för fullt. Igår kurade Strandnäs skola gryning och årskurs 4 läste högt om jättekvinnan Flumbra för de andra eleverna.
Högläsningen inleds med tända ljus och trollmusik, ni vet den där om det elaka trollet som ”lade sig i Småland med huvudet på Åland”.
Årskurs 4 i Strandnäs skola har delat upp texten till Guðrún Helgadóttirs ”Sagan om Flumbra” och eleverna turas om att läsa. Under tiden visas illustrationer till sagan, som klass 4c har ritat, på en projektor.
Trollens värld
I år är temat för Nordiska biblioteksveckan ”Kärlek till Norden” där man fokuserar på den nordiska befolkningens relation till Norden. Den nordiska naturen har givit fantasin utrymme när det gäller föreställningar om troll.
I sagornas värld är trollen en del av ljus och mörker. Till exempel i Tove Janssons böcker om Mumindalen skildras bland annat nordbornas förhållande till den långa vintern.
Den isländska berättelsen ”Sagan om Flumbra” handlar om jättekvinnan Flumbra som bor långt ifrån jätten hon älskar. Hon föder åtta söner, som alla heter någonting med ”snygg”; Småsnygg, Störtsnygg med flera.
Jätten vet inte om att han är far till en hel hög med troll, så Flumbra bestämmer sig för att återigen söka upp honom och berätta om familjen. Det råkar sig så att Flumbra är ute precis när solen går upp och hon förvandlas till sten.
Enligt sagan står hon fortfarande som ett stort klippblock på Island, klädd i lavar och ljung.
Pirrigt och kul
Eleverna i årskurs 4 tycker att det var roligt att läsa upp sagan, även om det var lite nervöst.
– Det var jätteroligt att läsa även om det pirrade i magen. Men jag var stolt när jag hade gjort det, säger Dinah Ahl.
Lukas Törnqvist och Aresh Ghaznavi tyckte att det var pinsamt att läsa upp berättelsen.
– Jag var glad när det var över, det är jobbigt att stå sådär inför hela skolan, säger Aresh.
– Men det var kul att rita bilder, säger Lukas.
Wilma Polviander och Vanessa Wikström tyckte att det gick bra med läsningen.
– Jag älskar att läsa, säger Wilma.
– Jag ville utmana mig själv och det var roligt att jag klarade det så bra, säger Vanessa.
Läskigt att läsa
För andra var det mer nervöst.
– Det var lite läskigt.Jag hade så mycket text, eftersom jag fick ta över texter från en som var sjuk, men jag är glad att det gick så bra för mig, säger Ella Lindfors.
Teodor Skogberg tyckte att det pirrade i magen och att det var skönt när det var över.
– Jag visste ju inte om jag skulle läsa rätt eller fel, säger han.
Torbjörn Mattsson, Enrico Meltsa och Cajsa Hallbäck tyckte att det var roligt.
– Fast sagan var ganska sorglig. Varför måste hon bli förvandlad till sten? frågar Enrico.
