Vem tar hand om vindkraftverken?
I tidningen den 29:e ondgör sig Roger Fagerholm över att det finns personer, som är positiva till kärnkraft och negativa till vindkraft. Fagerholm påstår att de som är negativa till vindkraften kommer med egna påhitt, alltså lögner. Eftersom jag är en som kritiserar vindkraften, blir jag upprörd över Fagerholms påhopp. All min kritik är mycket väl underbyggd. Att använda invektiv som ”atomkraftslobbyn” om personer med andra åsikter och kunskaper än man själv, är dåligt.
Fagerholm förefaller vara en av många, som inte vill ta till sig uppgifter som strider mot den egna uppfattningen. Fagerholm behöver också bli bättre på att googla. I Sverige finns drygt 7 000 ton högaktivt kärnavfall, inte 1 600, som man skall slutförvara i bergrum. Men Sverige har cirka 4 700 vindkraftverk, vars blad tillsammans väger åtminstone 140 000 ton, alltså 20 gånger så mycket som kärnavfallet. Volymmässigt är det enorma mängder. Dessa blad är farligt avfall och det finns ingen teknik för att ta hand om dem! Men kärnavfallet kommer inom en snar framtid att kunna användas i den typ av kraftverk, som utvecklas på flera håll, bland annat i Danmark och Kanada.
Materialet i ett kärnkraftverk är återvinningsbart till nära hundra procent. Det är inget som ”puttas ner i avgrunden”. Det består framförallt av stål och en liten del koppar i de elektriska ledningarna. Endast reaktortanken har utsatts för stark radioaktivitet och vid renoveringen av kärnkraftverket O1 i Oskarshamn kunde man få bort all radioaktivitet. Sedan är byggnaden i betong, och det kan bara användas som fyllnadsmaterial men är inte radioaktivt. Kärnkraften fonderar medel för att bekosta rivning, vilket vindkraften inte gör. Vem skall ta hand om de resterna? Markägaren kan komma att få betala.
För att bygga vindkraft går det åt i genomsnitt 9 310 ton material för att producera en terawattimme el. Till ett kärnkraftverk går det åt 840 ton! Vindkraften kräver alltså 11 gånger mer material än kärnkraften plus att vindkraften inte ens kan leverera el när vi behöver utan bara när det råkar blåsa. Speciellt stort är behovet av koppar genom att alla torn måste förbindas med varandra genom dyra specialkablar. De nya stora vindkraftverken kräver förhållandevis mer material per producerad el, eftersom vikten av fundament och torn ökar mer än eleffekten de kan leverera.
JAN GRÖNSTRAND
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
