En trygg och jämlik hälso- och sjukvård är en av vårt samhälles viktigaste gemensamma uppgifter. Ålands socialdemokrater arbetar för en stark och tillgänglig hälso- och sjukvård med hög kvalitet och trygghet genom hela livet.
Den offentliga diskussionen om sparbeting riktade mot ÅHS har blivit alltmer polariserad. Å ena sidan befinner sig ÅHS i ett nödvändigt moderniserings- och effektiviseringsarbete för att kunna bemöta framtidens vårdbehov hos en åldrande befolkning. Å andra sidan behöver vi en trygg och välfungerande vård här och nu, där både personalens och patienternas perspektiv och åsikter tas tillvara. För att kunna säkra att båda kraven uppfylls behöver vi enas om lägesbilden och försöka hitta en gemensam väg framåt.
Vi är inte ensamma om behovet av resurseffektivisering inom sjukvården. Hela Norden står inför stora hälsoekonomiska utmaningar, eftersom befolkningen åldras medan förekomsten av kroniska sjukdomar och konkurrensen om vårdpersonal ökar. På Åland tampas vi dessutom med en investeringsskuld i den fysiska sjukhusbyggnaden, geografiska särdrag som utmanar vårdlogistiken inom hemsjukvården, växande utgifter för specialistvård utanför Åland, samt gränsdragningsproblematik mot KST och kommunerna, vilka också behöver resurser för att klara sina utmaningar.
Målet är, och måste fortsätta vara, att alla ålänningar ska få god vård på lika villkor, oavsett ålder, bostadsort eller ekonomiska förutsättningar. Det är ett ansvar som delas av ÅHS, landskapet och hela samhället. Men för att kunna garantera en trygg vård också i framtiden kan vi inte utgå från att dagens arbetssätt alltid är de bästa. Det betyder inte att varje förändring är en förbättring. Förändringar måste utgå från patienternas behov och bygga på kunskap om vad som ger goda vårdresultat. Personalens erfarenheter, patienternas och de anhörigas perspektiv samt den bästa tillgängliga forskningen måste tas till vara.
Samtidigt behöver vårdkedjorna fungera bättre tillsammans, så att människor får rätt vård i rätt tid och våra gemensamma resurser används klokt. Vi behöver kunna lära av andra och våga pröva nya arbetssätt och metoder, till exempel titta på Färöarnas arbete med att trygga vården för äldre. Politikerna ska ta ansvar för de övergripande målen, de ekonomiska ramarna och uppföljningen, men bör inte detaljstyra varje projekt. Det måste finnas utrymme för vårdens professioner att testa, utvärdera och utveckla lösningar utifrån patienternas behov och den bästa tillgängliga kunskapen.
Vi måste också ta vårdens ekonomiska förutsättningar på allvar. ÅHS står inför ett växande kostnadstryck, med en kostnadsökning som år 2022–2025 är dubbelt så stor som övriga verksamheter. Trots detta har ÅHS procentuellt lägre sparkrav än övriga verksamheter. För närvarande utgör ÅHS budget ungefär en fjärdedel av lagtingets budget. Bara tilläggsbudgeten motsvarar hela högskolans budget. Hälso- och sjukvårdens andel av landskapets budget gör utvecklingen till en fråga som berör hela det åländska samhället. Om kostnaderna för vården fortsätter att öka kommer utrymmet för andra viktiga gemensamma uppgifter, som till exempel utbildning, att minska. En långsiktigt hållbar ekonomi är därför inte ett mål vid sidan av en trygg vård, utan en förutsättning för att kunna upprätthålla den.
Förändringar i vården kräver politiskt mod och ansvar, men också öppenhet och förtroende. Kommunikationen kring ÅHS utveckling och de förändringar som planeras behöver bli bättre. Både medarbetare och allmänhet måste få tydlig information om vad som planeras, varför förändringar föreslås och vilka konsekvenser de kan få. Minst lika viktigt är att berörda medarbetare ges verkliga möjligheter att bidra med sin kunskap och sina erfarenheter innan viktiga beslut fattas. Vi vill därför se en mer öppen och strukturerad kommunikation mellan ÅHS, landskapsregeringen, medarbetarna och allmänheten om den åländska vårdens utveckling.
ÅLANDS SOCIALDEMOKRATERS STYRELSE
