Vår beredskap är god?
”Vår beredskap är god”, sade Sveriges statsminister Per Albin Hansson den 27 augusti 1939. Ett vanligt förekommande påstående är att Per Albin ljög då han myntade dessa ord.
I min roll som räddningschef och ansvarig tjänsteman för Mariehamns Räddningsverk och dess samarbetskommuner vill jag kunna säga samma sak som Per Albin, utan att ljuga. Högre krav, kompetensmedvetenhet, ökad administration och en omvärld i kraftig förändring ger helt andra förutsättningar för den kommunala räddningsmyndigheten än tidigare.
Det förslag om bildandet av en gemensam polis- och räddningsmyndighet på landskapsnivå som vice lantrådet Harry Jansson förtjänstfullt lyft fram är ett stort steg i riktning mot en modern och förberedd organisation. Det finns flera faktorer i detta som är värt att ta i beaktande. Med handen på hjärtat är våra åländska kommuner idag för små för att ha ekonomiska medel, personella resurser och enskilda kompetenser inom räddningsväsendets myndighetsutövning och befolkningsskyddsplanering. Dessutom riskerar vi servicenyttjarnas rättssäkerhet eftersom laglighetsövervakningen blir lidande till följd av resursbrist.
Ett samordnande av befintliga säkerhetsmyndigheters kompetenser under samma organisation skulle ha mycket gynnsamma effekter till följd av Ålands litenhet och lätt överblickbara geografi. På detta sätt kan nuvarande resurser inom våra två räddningsmyndigheter tas tillvara och gemensamt jobba för alla som bor och vistas på Åland. En räddningsavdelning, en polisavdelning samt en alarm- och lägescentral inom samma ram ökar våra förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt jobb. Detta medför också att redan befintliga kompetenser inom juridik, IT, personal, ekonomi och informationsverksamhet kan samutnyttjas av alla avdelningar.
Även med tanke på det snabbt förändrade säkerhetspolitiska läget i Europa vore det en stor vinst i att samordna de åländska säkerhetsmyndigheterna under samma organisationstak. En gemensam organisation där befintliga kompetenser jobbar tillsammans ger möjlighet till en effektiv omvärldsbevakning och en god beredskapsplanering för hela landskapet. Sannolikheten för hybridhot och cyberattacker har ökat till följd av ett eventuellt finskt medlemskap i försvarsalliansen NATO samt det faktum att Ryssland helt oprovocerat har anfallit en suverän stat i Europa. Konsekvenserna av en välriktad cyberattack mot det åländska samhället kommer att sträcka sig över kommungränserna och därmed kräva en gemensam samordning, en gemensam beredskap och ett gemensamt agerande.
Ser man till befolkningsskyddet som är riksbehörighet åligger det räddningsväsendets myndigheter att sörja för omvärldsbevakning och konsekvenser, utbildning av personal, tekniska anordningar för att varna befolkningen, ledningssystem samt planer för skyddsundanflyttning av befolkningen. Detta kan lösas i en gemensam polis- och räddningsmyndighet genom att kommunerna avtalar med räddningsavdelningen om skötseln av kommunernas befolkningsskyddsuppgifter. I en gemensamhet skulle vi bli starkare då arbetet med befolkningsskyddet kräver mycket tid och kompetens.
Vi har inte längre råd att se till oss själva. Det är vårt gemensamma ansvar att se till att samordningen av våra säkerhetsmyndigheter ger en reell trygghet för de som bor och vistas på Åland. Inte bara att ”vår beredskap är god”.
KARL NORDLUND
RÄDDNINGSCHEF VID MARIEHAMNS RÄDDNINGSVERK
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
