Hur går det med jämställdhetsarbetet?
Åland kan inte skryta med den kvinnliga representationen i sitt parlament. I jämförelse med nationella parlament i Norden är Åland sämst i klassen. Till och med EU-parlamentet är mer jämställt än det åländska.
I Nya Åland den 19 februari i år lovade vice lantrådet Harry Jansson (C) att ”Landskapsregeringen återkommer i god tid inför valet 2023 med åtgärder som leder till en faktisk positiv påverkan ifråga om ett jämställt lagting.” Det här löftet kom som slutkläm i en debatt på tidningens insändarsidor om Harry Janssons beslut, på enskild föredragning, att avskaffa jämställdhetsbonusen för de partier som ställer upp jämställda kandidatlistor i lagtingsval.
Jämställdhetsbonusen var en del av en större reform av vallagen och arbetet påbörjades redan 2015. Upplägget togs fram i ett parlamentariskt arbete – alla fick alltså ge sin på saken – upplägget godkändes i början av 2017, i god tid inför valet 2019.
10 procent av partistödet avsattes att delas ut till de partier som ställer upp en jämställd kandidatlista i lagtingsvalet. Pengarna fördelas sedan per antal invald ledamot, som en bonus utöver det ”vanliga” partistödet.
Pengar till partiet är en rimlig belöning för att jobba för att ålänningarna ska ha en möjligaste bred palett av kandidater.
Men det här sågs alltså som en dålig lösning.
Harry Janssons motivering var att bonussystemet inte fungerade, eftersom lagtinget efter valet 2019 har en lägre kvinnlig representation än efter valet 2015. I dag är nio av trettio ledamöter kvinnor. Mandatperioden före var det tio kvinnor av trettio ledamöter.
Huruvida systemet fungerade eller inte kan man ha olika åsikter om. De partier, Socialdemokraterna, HI och Liberalerna, som gjorde en satsning och levererade jämställda kandidatlistor levererade också en hyfsat jämställd trupp till lagtinget: sex kvinnor och fem män. För de fem övriga partier som inte hade jämställda listor blev det inte riktigt lika jämställt: sexton män och tre kvinnor blev invalda. Att då avfärda hela upplägget med motiveringen att det inte fungerade – det är kanske att inte riktigt säga hela sanningen.
Kanske var bonusen för liten för att bry sig om? Kanske jämställda listor inte är tillräckligt viktigt? Det är bara partierna själva som kan svara på de frågorna.
Men det var inte det gamla systemet som arbetades fram under flera års tid som den här ledaren skulle handla om, utan det nya systemet som Harry Jansson lovade i februari.
Hur avancerar arbetet? Hur ser den djupare analysen av varför bonussystemet inte fungerade ut? Krävs det mer i morot? Ska det vara mer piska?
Jämställdhetsfrågorna ligger i första hand på minister Annika Hambrudds (C) bord. Hon uppger till Nya Åland att det förs samtal om saken, men att man ännu inte har något förslag.
Valet är i oktober 2023. För att partierna ska veta vad som står på spel börjar det vara bråttom. Att få frågan om kandidatur i god tid kan vara det som gör att man vågar ta språnget in i politiken. Med tanke på det är det snart försent för att vara ute i god tid.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
