ÅHS meddelar att antalet vårdplatser ska minska på flera avdelningar och 18 tjänster dras in. Men vad betyder färre vårdplatser i praktiken?
Om exempelvis medicin eller BB/gyn minskar genom att dubbelrum blir enkelrum, medan patientrummen finns kvar, behöver minskningen inte vara så dramatisk som den först ser ut. Enkelrum kan ge bättre integritet, bättre förutsättningar för samtal och bättre smittskydd. Dessutom finns en reservkapacitet om vårdbehovet tillfälligt ökar. Om patientrum däremot tas ur bruk eller får andra användningsområden är situationen en annan.
Men de palliativa vårdplatserna halveras och avdelningen slås ihop med en annan. Palliativ vård går inte särskilt bra att schemalägga. När en svårt sjuk människa behöver vård i livets slutskede går det inte alltid att vänta i dagar på en ledig plats. Finns tillräcklig kapacitet för palliativ vård i hemmet eller inom den övriga vården? Palliativ vård handlar dessutom om mer än en sängplats. Där behövs integritet och lugn, god smärt- och symtomlindring, närstående som kan finnas nära och en trygg och värdig miljö att dö i.
Omplaceringar påverkar arbetsmiljön. Erfarenhet, samarbete och gemenskap byggs upp över tid och förändringar kan påverka både trivsel och möjligheten att behålla kompetent personal.
Det är också en beredskapsfråga. Åland behöver en hälso- och sjukvård som fungerar i vardagen men också vid hög belastning, epidemier och transportstörningar. Vi kan inte flytta ett plötsligt överskott av patienter 30 kilometer längs landsvägen till nästa sjukhus.
Effektivisering får inte innebära att vi bygger bort den flexibilitet och de marginaler som sjukvården behöver. Det vi inte har i vardagen kan vi inte trolla fram i kris.
DENISE BLOMQVIST (OB)
