Tv-avgiften, ett dåligt system
Jag läste i Nyans artikel om att tusentals ålänningar struntar i TV-avgiften, och att Yngve Påvall och Pia Rothberg-Olofsson tycker att man borde skärpa kontrollerna och införa böter som straff.
Men är inte detta ett väldigt förlegat system som borde moderniseras? Att gå runt och knacka dörr för att kontrollera vem som har TV känns som maffiametoder. Jag vet inga andra seriösa företag eller någon annan verksamhet som tvingar sig på så hemma hos folk.
Det är löjligt att kalla det för TV-licens om det nu stämmer att ca 80% av det går till radions verksamhet? I så fall borde jag som aldrig lyssnar på radio men ser på TV få betala bara 20% av licensen. Varför får man äga en radio utan att betala licens för den? Varför kommer ingen och kontrollerar om jag äger en radio och kräver mig på licenspengar? Alla människor äger väl en radio, om det så är i hemmet, mobilen , mp3-spelaren eller bilen? Om 80% av licensen går till radion så borde ju då alla radioinnehavare rimligtvis betala för det, så jag hänger inte riktigt med i logiken.
De åländska licensbetalarna får inte heller samma service som de i Sverige. Om jag vill se ett program på någon av de svenska Public Service (PS) kanalerna men av någon anledning missar det, så är chansen rätt liten att jag kan se det i efterhand på internet på grund av att vi på Åland inte har svenska IP-nummer. Detta gäller dock tyvärr även en del av programmen på många av de kommersiella kanalerna.
Syftet med PS är väl att serva allmänheten med nyheter, lokala program och underhållning? Jag kan förstå att det var viktigt på den tiden när det bara fanns en och två kanaler, men idag finns så många kommersiella radio- och TV-kanaler så att gemene man får all info, nyheter och underhållning på annat håll. Man får det inte bara via TV och radio, utan även på sin dator, i sin mobiltelefon med mera.
En kommersiell kanal måste ständigt kämpa för sin överlevnad, eftersom de enbart får in pengar om folk faktiskt tittar/lyssnar på det de producerar, till skillnad från PS som kan producera näst intill vilken dynga som helst, och som bara en liten grupp människor faktiskt tittar/lyssnar på. Därför utvecklas kommersiella kanaler snabbare och hittar på nya koncept och nya sätt att underhålla sina kunder på. Och ett samhälle som utvecklas är väl något vi bör sträva efter, istället för ett monopoliserat Gestaposamhälle?
Varför har inte jag som konsument rätten/möjligheten att få välja enbart de kanaler som tilltalar mig, och betala endast för de kanaler jag använder? Rent tekniskt borde det inte vara något problem (IP-TV). Som det är idag måste en TV-tittare betala för massor av kanaler som han ALDRIG tittar på, bara för att kunna få se en eller två andra kanaler. Till på det måste man betala en dyr licens för att man köper en produkt (TV) som KAN användas till att se på PS med, men som har många andra användningsområden som inte alls har något med PS att göra, till exempel att se på DVD-filmer, spela TV-spel, visa olika bildspel/infotavlor/reklamskyltar, för att surfa på internet och så vidare Och ju mer media utvecklas, desto fler användningsområden för en TV-skärm blir det.
Om vi leker med tanken att staten skulle köpa upp ÅCA för att säkerställa att allmänheten får sitt dagliga behov av mjölk, så skulle vi då enligt den här licensmodellen även vara tvugna att betala kylskåps-licens. För alla vet ju att kylskåp används till att förvara mjölk i, även fast det även kan användas till många sorters produkter från andra företag. Och även om jag inte dricker mjölk så måste jag även ha både fettfri mjölk, lättmjölk, grädde och alla andra deras produkter i mitt kylskåp, även om det bara står där och surnar, för det ingår i paketet om jag nu ska ha ett kylskåp. Sen ska givetvis en kontrollant åka hem till folk och tränga sig på för att kolla om de äger ett kylskåp och om man har betalt sin licens.
Det låter rätt löjligt i det exemplet, men det är precis så det fungerar nu med PS.
Så mitt första förslag för att göra detta till något bra, är att lägga detta på skatten. Då blir avgiften rättvis och i proportion till varje persons inkomster. Det blir svårare att smita undan och de få promille människor som inte har en TV i sitt hem kan istället ansöka om skattelättnad/återbäring mot att förvänta sig slumpmässigt besök av kontrollant. För den höga avgift som finns nu gör TV till en klassfråga och då tappar väl det lite poängen med Public Service som ska vara till för alla?
Mitt andra förslag är att annars slopa PS helt och kommersialisera kanalerna istället, så att de får existera på samma villkor som alla andra kanaler. Då skulle jag som kund kunna få välja vilka kanaler jag vill ha hemskickade till min TV och betala enbart för de produkter jag använder och är intresserad av. För om det nu är så att P S har så fantastiska program och så stor lyssnar/tittarskara som de själva oftast påstår när det här debatteras så borde de ju klara sig ypperligt bra där ute i mediadjungeln på samma villkor som alla andra.
Den politiker som tar tag i detta och hittar en bra lösning har garanterat min röst i nästa val, och förmodligen även majoriteten av rösterna hos de tusentals ålänningar som nu vägrar att betala i protest mot detta värdelösa system.
Rättvisaren
