Denna tisdag sätter sig regeringen ner för att behandla nästa budgetram i den så kallade budgetrian.
Då kommer förslaget om att slopa arvs- och gåvoskatten diskuteras på nytt. Regeringen borde nu ta tillfället i akt att slopa den för att ersättas med en överlåtelseskatt som man har i Sverige.
Det konkreta förslaget om att slopa skatten kommer att komma upp i budgetförhandlingarna, även om finansministeriet signalerat att man inte vill röra den. Här hoppas jag man kan tänka om, i synnerhet då förslag finns för hur slopandet skulle finansieras.
Jag vill att arvs- och gåvoskatten slopas eftersom den av de allra flesta människor upplevs som både orättvis och orimlig.
Att mitt under pågående sorgearbete behöva fundera på om man tvingas sälja släktgården eller familjens sommarstuga, egendom som ofta byggts upp genom hårt arbete och redan beskattade pengar, skapar stor stress för många. I andra fall kan arvingar behöva ta banklån för att ha råd att betala arvsskatten för att kunna ta över det hus som föräldrarna byggt.
Ännu större tragedier uppstår när föräldrar går bort alltför tidigt, till exempel till följd av sjukdom eller olycka. Då drabbas familjer som redan befinner sig i en svår situation också av en betydande ekonomisk belastning.
Arvs- och gåvoskatten försvårar dessutom generationsväxlingar i företag. I vissa fall bidrar den till att familjeföretag säljs i stället för att föras vidare till nästa generation, trots att själva generationsskiftet ofta är utmanande även utan skatten.
Arvsskattens slopande skulle också stärka finländska och åländska familjeföretags konkurrenskraft i Norden. I både Sverige och Norge kan familjeföretag investera mer i sin framtid och i produktion för export när de inte behöver reservera kapital för att i framtiden betala arvsskatt.
Detta skulle vara viktigt för Åland, där vi har ett mycket stort antal företag i förhållande till befolkningen.
Från och med den 1 januari höjdes gränsen för skattefritt arv från 20 000 till 30 000 euro, vilket var ett välkommet steg i rätt riktning. Nu finns möjlighet att ta nästa steg – om det politiska modet finns.
En reform skulle kunna finansieras genom att ompröva beslutet om sänkt samfundsskatt från 20 procent till 18 procent innan det träder i kraft nästa år, en ändring som inte har gett de positiva effekter som förväntades. Många företag har tvärtemot vad som förväntades sagt att det inte har betydelse för deras investeringar, utan att slopandet av arvs- och gåvoskatten skulle vara viktigare också i deras perspektiv.
Ett slopande av arvs- och gåvoskatten hör till de reformer som oftast lyfts fram när man diskuterar hur Finlands tillväxt kan stärkas. Samtidigt är det också en av de skattereformer som väldigt många vanliga människor hoppas få se. En sådan reform skulle få en psykologisk effekt direkt som snabbt skulle ge skjuts åt den riktiga ekonomin samt åt investeringar.
Därför har jag och svenska riksdagsgruppen drivit på för att frågan ska komma upp under regeringens budgetförhandlingar, vilket den kommer göra. Jag hoppas man där är redo att nu fatta beslut om saken.
MATS LÖFSTRÖM
