Så fungerar riskbruk i praktiken

DELA

I debatten om att tillåta alkoholleverans direkt till dörren avfärdas oron med argumentet som att den totala alkoholkonsumtionen i samhället minskar. Men det påståendet är en sanning med modifikation. Även om konsumtionen sjunker i vissa grupper, ser trenden annorlunda ut bland den äldre befolkningen där konsumtionen i stället ökar.

I forskning från Åland konstateras att i åldersgrupperna 65, 70 och 75 år har drygt fyra av tio män en riskfylld alkoholkonsumtion, och cirka 18 procent av kvinnorna befinner sig i samma riskzon. Detta är siffror som indikerar att samhället står inför en växande, men ofta osynlig utmaning.

Förklaringen till att just hemleveranser riskerar att förvärra denna situation hittar vi inom decennier av internationell forskning: det finns ett direkt samband mellan tillgänglighet och alkoholproblem. Ju lättare det är att få tag på alkohol, desto mer konsumeras det, och desto fler blir skadeverkningarna.

Det handlar inte om att moralisera över vuxna människors frihet, utan om att förstå hur riskbruk och beroende fungerar i praktiken. När tröskeln sänks så att alkohol kan beställas direkt till hemmet, monterar vi ner det skyddsnät som den fysiska distansen faktiskt utgör. Att inte ha direkt tillgång till alkohol i hemmet fungerar som en bromsmekanism. Skyddsnätet stöttar den som kämpar för att hålla sig nykter och minskar risken för att ett dolt missbruk bakom stängda dörrar förvärras.

Att värna om folkhälsan innebär ibland att vi måste prioritera trygghet och skydd för de mest sårbara framför allmänhetens bekvämlighet. Nu ligger ansvaret hos våra lagstiftare att väga denna bekvämlighet mot de faktiska mänskliga och samhällsekonomiska kostnaderna. Låt oss hoppas på en långsiktig och ansvarsfull politik som sätter ålänningarnas hälsa och välmående i första rummet.

ERIKA BOMAN

SJUKSKÖTARE, MEDICINE DOKTOR

ANNA SJÖSTRÖM

FÖRFATTARE, ALKOHOLPREVENTIONSEXPERT