Sortering, det är väl självklart? Jo, men den verkliga utmaningen börjar redan i våra kök! Hushållsavfallet står för cirka 26 procent av det producerade avfallet på Åland, den enskilt största ”branchen” (Åsub 2024). Enligt en ny rapport från Behaive Nordic möter hushållen ändå både strukturella hinder gällande sorteringen, som exempelvis platsbrist under diskbänken över lag och psykologiska barriärer som behov för anonymitet i flerbostadshusens avfallshus.
På Åland arbetar kommunalförbundet Mise aktivt med fastighetssvis avfallsinsamling (läs mer på mise.ax). Insamlingssättet är ett mycket effektivt sätt att öka återvinningen eftersom det flyttar sorteringen till hemmet och sänker tröskeln för individen. Alla vi som bor på Åland måste redan i köket bädda för en vettig sopsortering, oberoende om vi bor i flerfamiljs- eller egnahemshus, i tätort, landsbygd eller skärgård. Den senaste plockanalysen gjord av Ålands Landskapsregering 2021 visar att det brännbara avfallet innehåller cirka 35 procent annat än brännbart i Misekommunerna och cirka 60 procent för övriga kommuners del (att notera är att alla kommuner inte har samma sorts fastighets- eller områdesvis sortering). För att lyckas med EU:s, finska nationella och åländska återvinningskrav måste det vara lätt att göra rätt, med start i köket – precis där beteendet uppstår.
För att nå EU:s stränga återvinningsmål krävs insatser på flera plan. Fastighetsägare och lagstiftare behöver underlätta för sortering direkt i köket. När man bygger nytt eller renoverar ett kök är det en bra utgångspunkt att redan i planeringsskedet fundera på hur sorteringen praktiskt ska gå till och på så vis sänka tröskeln för jobbet som ska göras. De vanor vi får i köket tar vi med oss till skogen, utflykten, båten och stugan. Dessutom lär vi våra barn och barnbarn hur lätt – och viktigt för miljön – det är att sortera.
Ett modernt avfallssystem måste också anpassas efter invånarnas faktiska levnadsvanor och samhällsutvecklingen. Därför förnyas nu insamlingssystemet i Mises så kallade B-kärl genom att pappersfraktionen tas bort och ersätts med plastdito. Detta grundar sig på forskning (exempelvis Nordiska Ministerrådets rapportserie om cirkulär ekonomi, 2024) som visar att pappersmängden i samhället minskar drastiskt i takt med digitaliseringen; en tydlig och långvarig trend av minskande mängder tryckt papper i hushållens avfallsströmmar har skett de senaste åren. Genom att ta bort pappersfraktionen har vi lyssnat på våra kunder, som uttryckt ett betydligt större behov av utrymme för plastförpackningar än för papper. Att optimera kärlen utifrån invånarnas faktiska behov minskar friktionen i vardagen.
Genom att sortera rätt och riktigt kan vi tillsammans se till att värdefulla resurser hamnar i återvinningen i stället för i förbränningen.
STEFAN SIMONSEN
FÖRBUNDSCHEF ÅLANDS MILJÖSERVICE
