SÖK
MENY
Leta efter en inhemsk VIS-producent
ÅHS är på väg att vända sig till ett rikssvenskt bolag för att anskaffa det nya vårdinformationssystemet till närmast ofantliga summor.
Då man inte är insatt i frågan är det svårt att få klarhet i hur stora belopp det handlar om. Vartefter tiden går justeras uppfattningen om beloppens storlek också kraftigt. Man undrar osökt vilka totalkostnader det skulle bli frågan om innan anskaffningen slutligen skulle komma att föras i hamn. Lagtinget har ställts mot väggen:
Om beslut om anlitande av leverantör inte fattas inom kort kommer landskapet att gå miste om betydande belopp i bidrag för projektet ur statliga medel. Detta kan förorsaka en förhastad och misslyckad upphandling. Vars följder man kan få leva med i många år.
Svårigheterna i att hitta leverantör för VIS-projektet förefaller bekanta. ÅHS borde sträva till att anlita ett inhemskt företag som leverantör eftersom det är frågan om tillämpning av finsk lagstiftning och inhemska vårdrutiner. Samkörning med andra finländska aktörer inom området. Kunskapen finns inom landet.
Då uppenbarar sig dock det väl kända problemet. Alla tillgängliga dataprogram inom specialområdet är finskspråkiga. Kostnaden för översättning av de begärda funktionerna till svenska blir oproportionerligt höga för ett så avgränsad befolkning som det åländska.
Och finns kunskapen eller ens viljan att ta fram en svenskspråkig modell? Då kan vi på Åland lätt vända oss västerut. På den svenska sidan finns förstås väl fungerande svenskspråkiga program för vårdområdet men: dom är inriktade på rikssvenska förhållanden. Tillämpning av dessa programvaror kräver anpassning till finska förhållanden.
Priserna inom detta område tenderar redan från början att vara högre i Sverige än hemma hos oss. Om man hittar något företag som kan tänka sig att ta sig an detta blir det tidskrävande och dyrt. Igen en anpassning för en liten befolkningsgrupp om 30 000 invånare.
I initialskedet kanske en intresserad programleverantör utgår ifrån att det är ett någorlunda genomförbart projekt. Bedömningen av kostnaderna för arbetet kan därför till en början verka möjliga att svälja. Men vartefter man fördjupar sig i arbetet blir man mer medveten om svårigheterna och prislappen höjs.
Om jag tyder tidningarnas uppgifter rätt belastas dessutom det nu aktuella företaget av pågående rättegångar och försenade leveranser. Inte uppmuntrande. Så vad göra? På tal om åsnan mellan hötapparna.
Nu har ju dock en duktig journalist vid Nya Åland letat fram välfärdsområdet i Österbotten som tydligen tagit i bruk ett VIS-system som från början är byggt för finländska förhållanden och dessutom finns på svenska! Systemet täcker enligt artikel av den 3 april ett mycket brett verksamhetsområde det vill säga specialsjukvård, primärhälsovård, munhälsovård och socialvården. Och till en bråkdel av kostnaden för anlitande av den svenska dataleverantören.
Programmet fungerar bra enligt artikeln i Nya Åland.
Tänk om detta stämmer! Uppgifterna har givits av IT-direktören för det berörda sjukvårdsområdet och kan inte avfärdas som oseriösa.
Leverantören Tietoevry är börsnoterad och stor inom området i Finland och internationellt vilket i så fall skulle ge god grund för ett stabilt och långsiktigt kundförhållande. Alla framtida förändringar i systemet på grund av ändrad lagstiftning, nya funktioner et cetera kan då inpassas i systemet gemensamt med leverantörens alla övriga kunder. Snabbare, enklare och mycket billigare än om förändring/utveckling skall åstadkommas för enbart ÅHS.
En upphandling av nytt VIS till Åland kunde därför göras med en ny upphandling där man till en början noggrant letar efter lämpliga leverantörer i Finland. Här kan finnas stora vinster i form av smidiga program och lägre kostnader att hämta. Sakkunskap om sådan upphandling finns i ÅHS:s organisation och för kompletterande stöd på annat håll inom landskapet. För detta skall man inte behöva anlita någon icke åländsk konsult för hundratusentals euro.
Sedan har det talats om att den stora väntade kostnaden för VIS-programmet skulle kompenseras genom inbesparingar på annat håll inom ÅHS. Detta förefallet vara ett önsketänkande för att tillfälligt rättfärdiga den kostsamma anskaffningen. Var skulle plötsligt sådana nya inbesparingsmöjligheter infinna sig?
PETTER JOHANSSON
F.D. UPPHANDLINGSCHEF PÅ ÅHS
