Hela tiden möts vi av rapporter om att barn rör sig för lite. I skolan, på fritiden och i vardagen. Samtidigt ser vi fler och fler barn och ungdomar som använder elsparkcyklar samt andra lättare elfordon. Det är en paradox som bör väcka eftertanke.
För att dessa fordon inte ska klassas som mopeder får de max gå 25 kilometer i timmen.
Många går nog fortare, även om det är ren spekulation från min sida. Förr i tiden gällde en hastighetsbegränsning på 40 kilometer i timmen för mopeder här på Åland och 30 kilometer i timmen i Sverige detta med en lagstadgad 15-årsgräns.
Att 25 kilometer i timmen idag anses acceptabelt för barn i alla åldrar är anmärkningsvärt, särskilt med tanke på att vårt västra grannland tidigare har haft en lagstadgad åldersgräns för en snarlik hastighet.
Det säger sig självt att ett barn hellre kör ett sådant fordon än att cykla och här uppstår ett dilemma: bland folk är det lättare att trycka full gas än att trampa fullt. När man trampar själv har man bättre koll, det är inte samma sak på en elsparkcykel.
Barns och ungdomars konsekvenstänk är dessutom inte fullt utvecklat och det är här det blir extra farligt.
Sedan elsparkcyklarna blev ett vanligt förekommande fenomen i stadsbilden både här och utrikes har man kunnat läsa om olyckor gällande dessa fordon.
Men det är en olycka i närtid som särskilt etsat sig fast i minnet hos mig och säkert hos många andra här på Åland: olyckan under Kulturnatten tidigare i augusti.
Om någon missat detta; en yngre tonåring kör in i ett blivande skolbarn.
Tur i oturen gick det relativt bra trots blodvite och sjukhusbesök, men det hade lika gärna kunnat sluta i en tragedi.
Häromdagen passerade jag en av våra lågstadieskolor på morgonkvisten, där flertalet barn körde på bakhjulet på sina elsparkcyklar. Det hade inte funnits en chans för de minsta barnen iklädda sina gula ”jag har börjat skolan”-kepsar eller för den delen jag själv att hinna undan om de plötsligt ändrat riktning.
Jag kan heller inte undgå att fundera på om alla föräldrar och vårdnadshavare som köpt dessa fordon verkligen gjort det utifrån ett medvetet val. Eller har det snarare handlat om att ge efter för argumentet: ”Min kompis har en, varför får inte jag en?”
Jag har sett att Landskapsregeringen har publicerat ”tänk på det här”-reklam och att reglerna är lika som för cyklar. Säkert har de gjort annat också, men det räcker inte.
Så till våra folkvalda politiker, här kommer en önskan (för det här har vi själv möjlighet att lagstifta om) sätt 15-årsgräns för användning av lättare elsparkcyklar och elfordon som ska framföras i trafiken.
…och låt oss uppmuntra våra barn att cykla och att röra på sig, för deras hälsa och allas vår säkerhets skull.
V. O. NEDERBERG
ÅLANDS FRAMTID
