Havsbaserad fiskodling är ekonomiskt hållbart
I Nya Ålands artikel den 12 oktober intervjuas Tony Cederberg, amanuens vid Husö biologiska station om hållbar fiskodling. Det står var och en fritt att ha vilken vision om framtidens fiskodling man vill, men att ersätta storskalig havsbaserad fiskodling med små fisktankar i kombination med växthus, så kallad akvaponi, saknar tyvärr både praktisk och ekonomisk genomförbarhet. Den havsbaserade fiskodlingen går runt utan subventioner på produktionen medan samtliga akvaponi experiment är beroende av stöd och investeringskapital som ännu inte gett någon avkastning. Peckas Naturodlingar som lyfts fram som det positiva exemplet har nyligen reviderat sin prognos om att nå positivt kassaflöde under 2021. De dras fortfarande med minusresultat och fallande aktiekurs.
I artikeln påstås att fiskodlingsnäringen inte behövt betala något för att minska miljöpåverkan på Östersjön, men det är att underskatta den enorma förbättringen av fiskfodret som gjorts på bara några årtionden. Forskning och utveckling är inte gratis och vem har betalat för ett dyrare foder om inte fiskodlarna? Foderkostnaderna står idag för över hälften av fiskodlarens utgifter. Naturligtvis vill man då ha så litet spill som möjligt, vilket är bra både för miljön och ekonomin.
Innan det moderna fiskfodret utvecklades matades regnbågen med strömming och vassbuk från Östersjön. Orsaken till att man började använda importerad fisk i fodret var främst att halterna av miljögifter översteg de tillåtna gränsvärdena. Att man åter börjat använda fisk från Östersjön i fodret i större utsträckning beror dels på att halterna av miljögifter gått ner, men också på att det nu finns en pålitlig teknik för att rena fiskråvaran från gifterna. En fisk som gått igenom reningsprocessen tappar smak, men är fortfarande aptitlig för en regnbåge. Däremot kan man undra om konsumenten faktiskt vill äta denna fiskmassa? Är det inte bättre då att den blir kretsloppsfoder och används till att producera något folk verkligen vill äta?
Det stämmer att människor över hela världen efterfrågar laxfiskar, såsom regnbågen. Många uppskattar den för sin goda smak, för att den är så pass lättlagad och finns tillgänglig året runt. Förutom de fullvärdiga proteinerna som finns i all fisk har regnbågen även ett högt innehåll av omega 3 fettsyror, däribland DHA som nästan bara finns i havet och är en viktig byggsten i våra hjärnor. Därför säger man att kloka människor äter fisk! Dessa fettsyror finns i regnbågen tack vare att den får strömming i fodret, strömming som också är ett mycket bra livsmedel. Tilapian som föreslås ersätta laxfiskarna är precis såsom Cederberg konstaterar inte någon efterfrågad fisk på våra breddgrader. Den saknar dessutom de nyttiga omega-3 fettsyrorna och är därmed ingen bra ersättare ur hälsosynpunkt.
Summa summarum konstaterar vi att akvaponi är en potentiellt intressant nisch för småskalig växtproduktion i kombination med små mängder fisk, men att den inte är något realistiskt alternativ till den havsbaserade fiskodlingen som är det mest hållbara alternativet idag.
ÅLANDS FISKODLARFÖRENING R.F.
