I måndags hände nåt ovanligt. Lagtingets finans- och näringsutskott levererade ett kritiskt betänkande om regeringens hållbarhetsmeddelande. Kritiken riktar in sig på att tydligare resultat behövs efter 10 år, bättre transparens i arbetet och bättre uppföljning för att bidra till en ”ändamålsenlig användning av offentliga medel.”
Kanske är det ännu ovanligare att oppositionen reserverar sig mot ett redan kritiskt betänkande. Utgångspunkten i min reservation är att hållbarhetsarbetet efter 10 år måste ge tydliga, konkreta resultat som ålänningarna kan känna stolthet och ägarskap i. De resultaten kan till exempel vara att vi lyckades rädda några innervikar, minska utsläppen i Östersjön eller skapa fler gröna jobb genom att fler åländska företag vågade ställa om. Slagordens tid är förbi, resultatens tid är nu.
På hållbarhetsrådets senaste möte fattades beslutet om att det måste göras informationsinsatser för att öka ålänningarnas kännedom om hållbarhetsagendan. Jag anser att ökade informationsinsatser om agendan inte längre kan vara lösningen. Frågan som nu måste ställas är Gör vi rätt saker?
Jag tror samtidigt att vi gör Åland en otjänst med förenklade sanningar så som ”dåligt! lägg ner!”. Någon slags hållbarhetsarbete behöver Åland ha, även om det nuvarande ligger långt ifrån den ursprungliga beställningen. Lagtingets ursprungliga beställning var både enhällig och tydlig: En förutsättning för Ålands hållbarhetsarbete var att näringslivets konkurrenskraft skulle bibehållas gentemot motsvarande näringsgrenar utanför Åland. 10 år senare kunde man tillägga att en annan förutsättning är grundläggande respekt för äganderätten, djupt rotad i den åländska verkligheten. Det gäller att få markägarna med sig, inte emot sig.
Föreslog en annan väg framåt i den moderata reservationen:
– Att landskapsregeringen börjar fokusera på det åländska näringslivets konkurrenskraft jämfört med omgivande regioner. Det var lagtingets uttryckliga medskick för 10 år sedan. I en tid av tuffa prioriteringar är det också den uppenbara vägen till resultat, positiva exempel och framtidstro.
– Att utvecklings- och hållbarhetsagendan flyttas till näringsavdelningen med det uttalade målet att främja hållbar tillväxt och företagens hållbarhetssatsningar.
– Att Ålands lagting sätter ett mål om ekonomisk tillväxt på 2,5% procent per år till år 2035. Detta ska givetvis inte vara ”det enda måttet” på hur hållbarhetsagendan förverkligas, men det är en viktig indikator med koppling till framtidstro, välmående och tillförsikt.
Det är också skäl att notera att hela utskottet förhöll sig restriktiv till ”att göra det 2025 initierade ”Everyone Can Flourish” till ett centralt inslag i Ålands externpolitik ”. Detta alltså innan det blev känt att det pågår en rättighetstvist med UN Habitat.
Hållbarhetsarbetet måste både ”tillbaka till rötterna” och få en ny inriktning för att leverera tydliga resultat som ålänningarna kan känna ägarskap i. Vi moderater har gett ett förslag på hur en sådan inriktning kunde se ut.
Att fortsätta som förut och skruva upp volymen på megafonen lär enbart leda till att det åländska hållbarhetsarbetet uppfattas som mer verklighetsfrämmande för dem ”på verkstadsgolvet”.
WILLE VALVE (M)
RESERVANT I FINANS- OCH NÄRINGSUTSKOTTET SOM FÖRDE HÅLLBARHETSSTRATEGIN TILL LAGTINGET FÖR 13 ÅR SEDAN
