Jag har svårt att förstå hur man kan komma fram till att Åland ska halvera antalet palliativa vårdplatser från 10 till 5.
Det handlar inte om vilken vårdavdelning som helst. Det handlar om människor som befinner sig i en av livets allra mest utsatta situationer – och om deras anhöriga.
Det som gör mig särskilt bekymrad är att det tidigare faktiskt har gjorts ett omfattande arbete kring behovet av palliativ vård på Åland. År 2015 arbetade en projektgrupp inom ÅHS med frågan och kom fram till att Åland hade behov av en specialiserad palliativ avdelning och en palliativ mottagning. Behovet uppskattades då till 10 vårdplatser.
Vad är det som har förändrats sedan dess?
ÅHS har nu beslutat att halvera antalet platser till fem, samtidigt som verksamheten ska integreras med rehabiliteringsavdelningen. Förändringen ska enligt ÅHS först prövas under perioden oktober 2026 till januari 2027 och därefter utvärderas.
Men palliativ vård är inte något man borde experimentera med för att sedan se vad som händer.
En tidigare avdelningsskötare med 14 års erfarenhet från den palliativa verksamheten har nyligen berättat att beläggningen i genomsnitt ligger omkring 80 procent och att det ibland redan är fullt på de tio platserna, samtidigt som patienter väntar på att få komma in. Hennes bedömning är att fem platser är för lite.
Det är en uppgift som borde tas på största allvar.
Om ÅHS anser att fem platser är tillräckligt måste man kunna visa vilket aktuellt underlag som ligger bakom beslutet.
Hur ser behovet ut idag?
Hur många patienter har behövt palliativ vård under de senaste åren?
Hur många har fått vänta på en plats?
Hur ska patienter som inte får plats på den palliativa avdelningen vårdas – och av personal med vilken kompetens?
Det räcker inte att säga att vården ska fungera ändå.
Palliativ vård handlar om specialiserad kunskap, kontinuitet och trygghet. Det handlar också om att anhöriga ska kunna vara just anhöriga och inte tvingas ta ansvar för avancerad vård som egentligen hör hemma hos vården.
Det är därför mycket positivt att det nu finns en åtgärdsmotion i lagtinget som kräver att förändringar som påverkar den palliativa vårdens kapacitet, kvalitet eller tillgänglighet inte ska genomföras innan en dokumenterad behovs- och konsekvensbedömning har gjorts i nära dialog med personalen.
Jag vill därför uppmana våra beslutsfattare att pausa neddragningen och göra en ordentlig, oberoende behovs- och konsekvensbedömning innan fem platser blir den nya verkligheten.
Om resultatet verkligen visar att fem platser räcker – visa oss underlaget.
Men om underlaget visar att Åland behöver fler platser, då måste vi våga säga det uppenbara:
Den palliativa vården ska inte byggas ned. Den ska värnas.
Det handlar ytterst om hur vi vill att människor på Åland ska få vårdas när livet går mot sitt slut.
NÄRVÅRDARE INOM PALLIATIV VÅRD
