DELA

Den ohållbara vindkraften del II

6. Ett havsbaserat vindkraftverk (10MW) består rotorblad av kompositmaterial, som kan väga 60 ton. Navet och tornet av metaller kan väga 1 700 ton. Fundamentet kan vara av betong och väga 5 000. Totalt 3,4 miljarder kilo eller 110 000 kg per ålänning. Rotorbladen lär ”grävas ner”. Hur mycket av metallen och betongen kan återanvänds? ”Förnyelsebart” säger vissa. Ohållbart säger ÅLD.

7. General Electric räknar med en förlust på 2 miljarder dollar i vindkraftsdivisionen. De två stora tillverkarna i Europa räknar med en förlust om en miljard euro var. Priset på vindkraftverk har gått upp med 25 procent på en kort tid, vilket är ett trendbrott.

8. Mikroplaster som slits av rotorbladen tar vissa på stort allvar. I Finansutskottets öppna hörande om vindkraften påstods att det kunde röra sig om några tiotals kilo färg per år – inte mikroplaster.

En källa som hävdar att 10 procent av vingarna nöts bort på 15 år, vilket skulle göra 300 ton per år på Åland. På basen av en norsk studie kan jag extrapolera till 93 ton per år. Skillnaderna är enorma. Vi måste få mer kunskap om detta. Hur mycket bisfenol A hamnar i havet?

9. Åland marknadsförs ofta med bilder av orörd natur och en fri horisont i bakgrunden. Vill vi att detta skall vara ett minne blott?

10. På annat håll har planer på vindkraftverk stoppats då man befarat att infraljudet ska påverka fiskens vandringar. Påverkar det även laxen? Utan vandrande lax försvinner laxturismen.

11. Jag har satt ner mycket tid för att försöka hitta svar på mina frågor. För en tid sedan granskade jag en insändare som var mycket positiv till vindkraften och jag noterade många faktafel/sifferfel. Visst kan man räkna fel men alla var fördelaktiga för vindkraften. Då började jag granska olika dokument.

I finansutskottets betänkande om vindkraften står: ”installerad effekt om en gigawatt (GW) och en årsproduktion om 5 250 gigawattimmar (GWh) el” Detta kräver en kapacitetsfaktor om 59,9 procent.

På regeringen.ax hittar följande: ”Nominell total energieffektpotential ~6 GW. Årlig energiproduktion ~30 TWh”. Det kräver en kapacitetsfaktor 57 procent. Var finns dessa vindkraftverk?

Det finns matematiska fel/tveksamheter om vindkraften. Alltid till vindkraftens fördel. Det visar både på komplexiteten och i vilken riktning alla tydligen vill driva vindkraften. Ska vi ge ett samtycke på basen av presentationer och utredningar som innehåller felaktigheter/tveksamheter?

12. Det talas om att Åland skall tjäna hundra miljoner euro per år på projektet. Men vi måste minnas att det som är inkomst för den ena är kostnad för den andra. Blir kostnaderna för stora söker sig företagen till andra vatten.

En inkomstkälla är fastighetsskatterna. I nuläget är de aktuella kommunerna Geta, Saltvik, Kumlinge och Brändö. Är det bara de som får intäkter eller är det alla ålänningar?

13. Många drömmer om att ålänningarna skall få billig el tack vare detta projekt. Är detta ens möjligt?

14. Nationernas Förbund införde begränsningar i rätten att äga eller besitta fast egendom på Åland och finns nu i jordförvärvslagen. Dessa regler har bevarat åländsk jord i åländska händer rätt väl.

Nu vill landskapsregeringen att 1 000 000 000 kvadratmeter ska överföras i icke-åländska bolags besittning. Vart ägandet sedan går vet ingen. Det anmärkningsvärda är att vicelantrådet Harry Jansson (C) begär detta som miljöminister, men han har också ansvar för jordförvärvslagen. En märklig kombination. Hur skall han sedan försvara våra jordförvärvsregler?

Jag hoppas att ministern tar tillbaka denna begäran om samtycke.

Mot bakgrund av all osäkerhet är det min förhoppning att samtycket i annat fall stryks i finansutskottet.

Vad är samtycke och vad är inte samtycke? Det kräver att alla parter ger sitt samtycke. Ett åländskt jo-nä kan inte gälla som samtycke. Ett frånvaro av nej är inte heller ett samtycke. Vi anser att ett ”samtycke” kräver ett helt enigt lagting.

Åländsk Demokrati utgår ifrån att Ålands lagting inte ger samtycke till fullmakten in blanco att utarrendera en miljard kvadratmeter i detta skede.

STEPHAN TOIVONEN

ÅLÄNDSK DEMOKRATI

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp