Bestämmer Tehy landskapets löner?
Tidningen Åland rapporterade den 5 mars om landskapsrevisionens granskning av landskapets lönesättning. I sin granskningsrapport, som kan läsas på landskapsrevisionens hemsida, anser landskapsrevisorn att ”På arbetsmarknaden råder brist på ingenjörer…Inom IT-branschen råder stor brist på specialister inom teknik och utveckling” och kommer till slutsatsen att ”kollektivavtal och facklig intressebevakning försvårar landskapsregeringens möjligheter att betala konkurrenskraftiga löner till IT-personal och ingenjörer”.
Landskapsrevisorn Dan Bergman citeras i tidningens intervju: ”Tehy vill såklart ha högre löner för sjukskötarna – vem vill inte det? Men det motverkar landskapets möjligheter att betala konkurrenskraftiga löner för it-personal. Sjukskötarna jämför sig med ingenjörspersonal, men arbetsmarknaden utanför offentlig sektor ser helt annorlunda ut.”
Tehy bestämmer inte lönerna för IT eller ingenjörer inom Ålands landskapsförvaltning. Även landskapsrevisorns rapport anger på ett annat ställe helt korrekt: ”I reglementet för ÅHS anges vilka som har rätt att…fastställa lönen enligt reglerna i kollektivavtalet”. Tehy ingår inte i denna grupp. Inom allmänna förvaltningen gäller att ”Då en tjänst inrättas eller ombildas diskuteras lönesättningen mellan berörd avdelningschef/myndighetschef och avtalschefen”.
En annan sak är att i praktiken kan man höra en förman säga: ”Vi kan inte betala högre lön för dig eftersom Tehy har förbjudit det”. Det verkar ibland vara svårt att förstå hur ett kollektivavtal görs och tillämpas, och lätt att skylla obekväma sanningar på någon annan även när budskapet blir helt absurt.
Det finns tyvärr inte offentlig lönestatistik som direkt finns tillgänglig för individuella yrken eller tjänstebeteckningar. En fingervisning kan hittas till exempel hos rekryteringstjänsten duunitori.fi. Enligt deras statistik på jobb som de förmedlar är medellönen för it-sakkunnig i Finland hos kommuner 3 474 euro (medellön räknat på 285 personer), hos staten 3 747 euro (477 pers.) och på privata sektorn 3699e (591 pers.). För en som jobbar på it-support är medellönen på kommuner 2 726 euro (313 pers.), hos staten 3 205 euro (39 pers.) och inom privata sektorn 2 820 euro (232 pers.).
Med den kännedom som Tehy har om de löner som it-personalen har på ÅHS uppstår frågan: på vilket sätt är inte lönerna konkurrenskraftiga? Har man kanske jämfört inkomsterna med en firma som innehar spetskompetens inom sitt område och dessutom går med bra vinst, och glömt jämföra arbetets verkliga kravnivå och bland annat arbetstider?
Det är också värt att notera i sammanhanget att en stor del av landskapets it-personal arbetar på Åda Ab som inte följer landskapets tjänstekollektivavtal. Tehy har inte ens möjlighet att påverka deras kollektivavtal eller löner.
Det är svårare att plocka fram löneuppgifter för ingenjörer när deras yrkesområden varierar så brett. Medel- eller medianlönen berättar inte särskilt mycket när lönevariationen är stor. Men det stämmer som Bergman säger, Tehy jämför gärna sjukskötarnas löner med ingenjörernas då deras utbildningar är lika långa. Båda har yrkeshögskoleexamen och utbildningen är en förutsättning för att väljas till en tjänst.
Dessutom har landskapets arbetsvärdering fastslagit att kravnivån för flera av landskapets ingenjörstjänster är på samma nivå som för till exempel sjukskötare, äldre konstaplar eller ämneslärare. Principen lika lön för likvärdigt arbete och lagstiftning om likabehandling förutsätter att det finns någon saklig grund till att betala högre löner, till exempel förmansansvar. Arbetsvärderingen har skrivits under av såväl landskapsregeringen som övriga avtalsparter.
Det är rätt allmänt att offentliga sektorns bruttolöner inte direkt kan konkurrera med privata sektorn. Vid sidan av yrken som revisorn nämner har till exempel hälsovårdare eller munhygienister som väljer att arbeta på ÅHS i stället för privata hälsovården på Åland, i Sverige eller i Norge definitivt också valt sin arbetsplats på någon annan grund än lönen.
När det gäller yrken med rekryteringssvårigheter publicerar Ålands statistik- och utredningsbyrå regelbundet rapporter om den åländska arbetsmarknaden. I den senaste arbetskraftsbarometern 2023 konstateras att arbetskraftsbristen på den offentliga sektorn är störst bland lågstadielärare, förskolelärare, vårdpersonal och chefer. Efter dessa kommer IKT-specialister. På den privata sektorn efterfrågas framför allt specialister inom finanssektorn och systemarbete.
Vilken statistik, lönekartläggning eller annan undersökning har landskapsrevisorn som grund för sina påståenden? Om man beskyller Tehy och andra fackorganisationer för allt möjligt, vilka fack har blivit hörda när revisionsrapporten gjordes? Kom gärna ihåg att de fack som landskapet förhandlar med består av landskapets egna tjänstemän.
Facktillhörighet klassas enligt GDPR som en känslig personuppgift. I revisionsrapporten går landskapsrevisorn ut med ett exakt antal medlemmar vid en exakt tidpunkt hos ett av facken som är landskapets avtalsparter. Antalet är så litet att det finns stor risk att personer som har tjänster inom den snäva nisch som deras fack representerar kan identifieras.
Arbetsgivaren har statistik om sin personals facktillhörighet på individnivå endast om de fackanslutna önskar ha fackets medlemsavgift avdragen direkt från lönen. Om en fackmedlem betalar sin medlemsavgift själv har en arbetsgivare varken möjlighet eller rätt att kontrollera om man är medlem eller inte, det hör till föreningsfrihet som skyddas av grundlagen.
Oberoende om nämnda siffran stämmer: att publicera detaljinfo om facktillhörighet kan jämföras med att man skulle föra statistik och publicera till exempel personalens politiska åsikter eller sexuell läggning. Datainspektionen Åland borde kanske ta en allvarlig diskussion med landskapsrevisionen.
Könsdiskriminering är förbjudet enligt lag. Tehy ser fram emot att landskapsrevisionen i kommande granskningar fokuserar på att lönen för kvinnor som arbetar hos Ålands landskapsregering är endast 87 procent av de manliga kollegernas lön. Det borde då gärna göras så att man baserar utredningen på fakta och statistik. En ny detaljerad lönekartläggning, någonting som Tehy önskade att den nya landskapsregeringen skulle ta med i sitt regeringsprogram, vore en bra början.
STYRELSEN FÖR TEHYS FACKAVDELNING PÅ ÅLAND R.F.
