Susanna Skogberg skrev i Nya Åland den 4 november om idén med en ”smart matskatt” som skulle kunna ge både miljö- och hälsovinster. Mycket av resonemanget bygger på forskaren Jörgen Larssons uttalanden vid Chalmers tekniska högskola, där han menar att kraftfullare styrmedel behövs för att förändra våra matvanor.
Att vår matproduktion påverkar miljön och klimatet är de flesta i dag fullt medvetna om. Vi konsumenter kan göra både bättre och sämre val i butiken, och visst har Jörgen Larsson rätt i att det behövs mer än kostråd och rekommendationer för att nå verklig förändring. Men att tro att allt löser sig om vi minskar köttkonsumtionen och i stället börjar äta mer baljväxter, det är att göra det lite väl enkelt för sig.
I Finland produceras inte baljväxter i den mängd eller variation som skulle krävas för att ersätta kött som proteinkälla. Om vi ska förlita oss på bönor, linser och kikärter i större skala behöver de i stället importeras, troligen från Asien. Då uppstår nya frågor: hur odlas de där, under vilka villkor, och hur miljövänligt är det egentligen att frakta hit dem över halva jordklotet?
Här hemma, i Finland och på Åland, har vi ett av världens mest hållbara jordbruk. Våra livsmedel håller hög kvalitet och produceras under strikta miljökrav. Det borde vara en självklarhet att vi först och främst tar till vara det som odlas och föds upp i vår egen närhet när vi talar om hållbar och hälsosam mat.
Argumentet att köttkonsumtion i sig skulle vara kopplat till kortare livslängd håller heller inte. De så kallade blå zonerna, områden där människor lever längst, har visserligen låg köttkonsumtion, men det handlar lika mycket om andra faktorer: naturlig rörelse i vardagen, starka sociala band, måttlighet i matintag och låg stressnivå. Det är troligen dessa livsstilsfaktorer som väger tyngst, inte den exakta mängden kött på tallriken.
Faktum är att Finland, och därmed också Åland, både har relativt hög köttkonsumtion och lång livslängd jämfört med resten av världen. Det borde få oss att reflektera över helheten: att hälsa handlar om mer än enskilda livsmedel.
I stället för att peka ut kött som boven borde diskussionen handla om balans, om värdet av en mångsidig, varierad kost, om att äta närproducerat, röra på sig i vardagen, minska stressen och, som man säger i de blå zonerna: inte äta mer, utan bättre.
PIA ERIKSSON
VD ÅPF




