DELA
© Nya Åland
Foto: Jonas Edsvik

Vad ska hända med självstyrelsen? Här kan du läsa hela förslaget!

Den parlamentariska Ålandskommittén har blivit klar med sitt förslag till förnyelse av Ålands självstyrelsesystem. Kommittén överlämnade idag sitt slutbetänkande till minister Anne Berner som i regeringen handhar ärenden som gäller Ålands självstyrelse.

Här kan du läsa hela betänkandet!

Nya Åland återkommer med mer information under dagen och  lördagens och måndagens Nya Åland!

Såhär lyder Finansministeriets pressmeddelande:

”Social- och hälsovårds- och landskapsreformen kommer att medföra en ny roll och innebörd för landskapen som förvaltningsaktör. Eftersom reformen inte gäller Åland och landskapsindelningen terminologiskt inte har någon betydelse för Åland, föreslår kommittén att man avskaffar benämningen ”landskapet Åland”. I kommitténs lagförslag används därför kort benämningen ”Åland”. I stället för ”landskapslag” ska benämningen ”lagtingslag” införas och ”landskapsregering” ska ersätta ”Ålands regering”.

Möjligheter att utveckla självstyrelsen mer flexibelt än hittills

Kommittén föreslår att en helt ny självstyrelselag för Åland stiftas. Lagen ska ersätta självstyrelselagen från 1991 och blir den i ordningen fjärde självstyrelselagen.

Ett centralt syfte med den nya lagen är att ge möjligheter att utveckla självstyrelsen på ett smidigare sätt än vad nu är fallet. Någon betydande förändring av behörighetsfördelningen mellan lagtinget och riksdagen föreslås dock inte i detta skede. I den nya självstyrelselagen ska alltjämt alla de behörighetsområden som dels hör till riksdagens, dels till lagtingets lagstiftningsbehörighet ingå då självstyrelselagen träder i kraft.

Det föreslagna systemet kommer dock med tiden bl.a. att möjliggöra flexiblare överföring av olika behörighetsområden till Ålands lagting. Därmed får Åland mer inflytande när det gäller att genomföra sådana samhälleliga ändringar som är nödvändiga för att anpassa landskapet till utvecklingen som sker i olika samhällssektorer. Förebild för det system som föreslås av kommittén är självstyrelsesystemet för Danmark och Färöarna.

Behörighetsområden som lagtinget själv genom lagtingslag ska kunna överta, gäller bl.a. sådana frågor som kan anses ha främst ett lokalt intresse för Åland och i mindre grad ett landsomfattande intresse, eller för vilka det kan finnas ett behov av tillräcklig service lokalt eller ärenden som landskapet redan delvis har lagstiftningsbehörighet i fråga om. Det är ändå alltid nödvändigt att de åländska myndigheterna först överlägger och avtalar med statsrådet om de administrativa och ekonomiska konsekvenserna av övertagandet.

Flexibilitet i upprätthållandet av den ekonomiska självstyrelsen

Det ekonomiska system som föreslås av kommittén bygger på det nuvarande, men det ska göras flexiblare. Statsbeskattningen ska fortfarande höra till riksdagens behörighet och kommunalbeskattningen kvarstår som lagtingets behörighet. Det ska bli möjligt att överföra skattebehörighet till Åland genom lag som stiftas i enkel lagstiftningsordning och med lagtingets samtycke.

Såsom för närvarande ska de statsskatter som uppbärs på Åland tas in i statsbokslutet. Skatterna återförs sedan till Åland genom ett avräkningssystem som påminner om det nuvarande, men som ska kunna ändras smidigare. Det nuvarande skattegottgörelsesystemet ersätts med en ny typ av skattekorrigering som ska fungera som ett effektivare incitament för att utveckla Ålands skattekraft än det nuvarande systemet.

Nya modeller för samarbete mellan Åland och riket

Kommittén föreslår också en ny mekanism för att samordna Ålandsärenden i statsrådet. Det är fråga om att säkerställa möjligheten till dialog på politisk nivå i ärenden som har principiell eller stor betydelse för Åland. I statsrådet borde ärendet vid behov kunna beredas av en sammansättning bestående av den behöriga ministern, justitieministern/Ålandsministern och Ålands lantråd under statsministerns ledning.

Kommittén föreslår också att bl.a. Ålands landskapsregerings rätt att delta i förhandlingar om fördrag som innefattar frågor inom landskapets behörighet utökas.

Det nuvarande namnet på Ålandsdelegationen som består av statsrådets och lagtingets representanter föreslås ändras till delegationen för Ålandsärenden. Av namnet framgår det tydligare att det inte är fråga om en åländsk delegation, utan ett sakkunnigorgan som kommer med utlåtanden och avgör vissa frågor i enlighet med självstyrelselagen.  Delegationens ställning bl.a. som övervakare av stiftandet av landskapslagarna samt i avräkningssystemet som gäller finansieringen av Ålands kostnader ska stärkas.

Landskapets demilitariserade och neutraliserade status är ett argument för att militärtjänstgöring även i fortsättningen ska vara frivillig för ålänningar. Bestämmelser om obligatoriskt deltagande i verksamhet för landets civila försvar på Åland för den som är befriad från värnplikt enligt denna lag föreslås utfärdade genom lagtingslag. För närvarande är ålänningar befriade från att fullgöra värnplikt på grund av att försvarsmaktens kommandospråk är finska. Det finns inga bestämmelser om någon ersättande tjänstgöring.

 

I kommitténs slutbetänkande ingår avvikande meningar som framställts av representanter för Ålands lagting, vilka bl.a. gäller utökad beskattningsbehörighet och Ålands representation i Europaparlamentet. Dessutom har riksdagsledamot Leena Meri framställt en kompletterande synpunkt.

Lagtingsledamot Axel Jonsson lämnade överlåtelsebrevet till slutbetänkandet oundertecknat. Jonsson företräder den registrerade föreningen Ålands framtid, som är en grupp inom lagtinget som driver frågan om Ålands självständighet.

 

Kommittén som leds av president Tarja Halonen hade till uppgift att lägga fram ett förslag till en modern lagstiftning om självstyrelsen. Kommitténs förslag innehåller också åtgärder för att utveckla den ekonomiska självstyrelsen samt en översyn av behörighetsfördelningen mellan Åland och riket. I kommittén ingick representanter från samtliga riksdagsgrupper och de politiska grupperna företrädda vid Ålands lagting.