DELA

Skogsvårdsföreningen: Inga större problem

Ålands skogsvårdsförenings verksamhetsledare Torbjörn Björkman håller med om att man har smärre problem med gran- och tallplantorna från Rosenbacken ab i Vårdö – men som han ser det finns orsaken till det dåliga återplanteringsresultatet på annat håll.
Han menar att en stor del av problemet uppstår efter att plantorna lämnat plantskolan– alltså i utplanteringsskedet och senare.
– Därför ska skogsvårdsföreningen ordna en kampanj i vår där vi upplyser alla de skogsägare som själva sköter planteringen hur de ska göra så att plantorna sätts ut på rätt plats och att planteringarna sköts om. När man har planterat färdigt är det inte bara att lägga sig på sofflocket och vänta utan man måste ut i skogen och trampa ner gräset runt plantorna, säger han.

Nya skogsägare
Vet inte skogsägarna det här redan?
– Vi har många nya skogsägare som har ärvt eller köpt skog och som kanske inte vet hur man ska plantera.
Ungefär hälften av skogsägarna återplanterar själva sin skog medan resten anlitar skogsvårdsföreningens skogsarbetare för att sköta uppdraget. Plantorna köps enligt honom in från Rosenbacken ab i Vårdö, som föreningen har kontrakt med till och med 2015 samt från både fastlandet och Sverige. Ett problem är att det är plantbrist i hela Norden.

400.000 plantor
Årligen planteras cirka 400.000 träd i de åländska skogarna – 65 procent gran och 35 procent tall. Enligt Torbjörn Björkman testas plantorna före leverans av Högskolan Dalarna och han menar att plantorna är både utvecklingsdugliga och vitala.
Under de senaste två åren har granplantornas andel växt kraftigt, berättar han.
– Det är svårt att riktigt förklara varför. En orsak kan vara att granplantorna klarar bättre av den kraftiga gräsväxt som förekommer främst på västra Åland, i Eckerö och Hammarland.
Möjligen beror det på att jorden är bördigare än på andra ställen, men Torbjörn Björkman har funderingar också på en annan teori:
– Det kan vara kvävenedfall från den livliga flygtrafiken ovanför Åland.
Finns det problem med plantorna, tycker du?
– Det har funnits. För två år sedan bevattnades de för mycket i plantskolan. Det följde vi upp på ganska många planteringar. Plantorna har tagit sig relativt väl och i fjol såg de riktigt bra ut. Men visst, det finns smärre problem med plantorna.
Läs mer i papperstidningen!

Annika Orre