DELA
© Nya Åland

Nytt vatten i Östersjön

Östersjön har den senaste tiden fått en stor inströmning av syresatt saltvatten. Mer än på över 60 år, enligt Östersjöforskare Alf Norkko.
Det nya vattnet syresätter en del av de utbredda bottnarna, men för också näringstyngt vatten upp till ytan, något som gynnar algblomningen.
– Det är ett tveeggat svärd. Vi har 260 kubikkilometer vatten som kommer in vilket är bra grej, det syresätter bottnarna. Men det nya vattnet skuffar det dåliga vattnet framför sig och det sker då en uppvällning så att man får vatten av sämre kvalitet som kommer upp till ytan. Så temporärt finns det potential till att det blir negativa effekter, men ur ett helheltsperspektiv det jättebra. Vatteninflödet är den enda mekanismen som kan syresätta Östersjöns djupa bottnar, säger professor i Östersjöforskning, Alf Norkko, vid Tvärminne zoologiska station.
För tillfället lider cirka en tredjedel av Östersjöns bottenareal av syrebrist, allt som allt mellan 60 000 och 80 000 kvadratmeter.
– Det finns mycket syre i ytvattnet, men när man går ner till mellan 50 och 60 meter djup minskar syrehalten. De riktigt djupa bottnarna i Östersjön är syrefria.
Det nya vattnet för också med sig en massa salt, närmare fyra gigaton. Något som kan locka bland annat torsken och andra saltälskande fiskar tillbaka.
– Det som är speciellt för Östersjön är att vi har organismer som både har ett marint ursprung och sen har vi sådana som är färskvattenarter, till exempel abborren och gäddan, och de trivs ju inte om salthalten blir för hög. Det är alltid en balansgång. Någon vinner och någon annan förlorar.
Det stora havsvatteninflödet har pågått sedan strax innan jul och senast det forsat in så här mycket nytt vatten i Östersjön var i början av 1950-talet.
– Det krävs ganska speciella förhållanden för att saltvatteninflöden ska ske. Det ska vara en period med lågt vattenstånd i Östersjön så att det finns ett utrymme att rinna till och samtidigt ska det storma i södra Östersjön och Västerhavet. De omständigheterna sammanfaller inte så ofta. Det har hittills kommit lite större inflöden ungefär vart tionde år.
Läs mer i papperstidningen!

Heidi Hendersson