DELA
© Nya Åland

Giftiga muddermassor vid Svibybron

Ålands schakt, som bygger nya Svibybron, får inte börja gräva upp muddermassorna innan man vet vem som tar hand om dem.
En stor del av massorna är så giftiga att de måste föras till fastlandet som farligt avfall.
När landskapsregeringen sökte miljötillstånd för den nya bron i mitten av 2000-talet ställde den dåvarande miljöprövningsnämnden krav på provtagning av sediment på havsbottnen på insidan av vägbanken.
Prover som Mariehamns stad lät göra 2003 – när man planerade för sjövistet Notudden vid stranden – visade nämligen att sedimenten innehåller höga halter av flera tungmetaller och i synnerhet kvicksilver. Också en tidigare provserie från 1999 har visat att halterna av tenn var mycket höga i tre prover inne i viken.
Landskapsregeringen anlitade Stefan Pennanen vid Ålands vatten- och miljöprovning för att ta de prover som miljöprövningsnämnden bestämt. Stickproverna togs i oktober 2006 på två platser ungefär vid den lilla ön mitt i viken nära vägbanken.


Tributyltenn
Provet som togs öster om grynnan visar högre halter av gifter och föroreningar. Särskilt var halterna av tenn – tributyltenn, TBT – hög och överskred det gränsvärden som provsvaren jämfördes med. Också för bekämpningsmedel som DDT och PCB överskreds gränsvärdet. Mindre mängder av tungmetallerna kadmium, krom, koppar, bly, nickel, zink och arsenik hittades också i sedimenten.
Däremot visade proverna låga kvicksilverhalter, trots att det i provtagningen 2003 fanns ett prov där högsta tillåtna halt överskreds mångfalt.
För tenn visade provet öster om grynnan 54 mikrogram per kilo torrsubstans. För att massorna ska betraktas som rena från kvicksilver får halten inte överstiga 3 mikrogram per kilo enligt miljöprövningsnämndens tillstånd.


Högt över värdet
För mineraloljor ska värdet vara under 50 milligram per kilo torrsubstans för att massorna ska betraktas som rena. I det första provet var halten 869 milligram och i det andra 22.185 milligram per kilo torrsubstans.
Landskapets vägingenjör Stig Janson berättar att man enligt provresultaten från 2006 har räknat med att 250 kubikmeter muddermassor är så förorenade att de måste föras till godkända mottagningsanläggningar.
– De måste köras bort helt enkelt.
50 kubikmeter av de 250 är så förorenade att de måste tas om hand som farligt avfall, i praktiken transporteras bort från Åland.
– De övriga 200 kubiken kan troligen tas om hand på Åland.


Entreprenörens sak
Landskapet skrev in i kontraktet med entreprenören Ålands schakt att företaget skulle ta hand om upptagning och omhändertagande av de förorenade massorna, och att företaget måste redovisa hur detta ska ske och vem som ska ta emot massorna innan grävarbetet får börja.
– Vi begärde de här uppgifterna på det första arbetsplatsmötet vi hade den 1 september. Ännu har vi inte fått någon redovisning, säger Stig Janson.
Kaj Virtanen på Ålands schakt säger att entreprenören är fullt medveten om villkoren.
– Vi har fått stränga order om att inte börja gräva innan vi har det här klart. Vi håller som bäst på och sonderar vart vi ska föra massorna, berättar han.


30-tal lastbilslass
250 kubikmeter motsvarar ett 30-tal lastbilslass. Muddermassorna grävs upp och lastas på lastbilar med vattentät botten.
Än så länge har entreprenören gjort rum åt maskinerna. Också de skyddsgardiner som miljöprövningsnämnden ställt krav på har monterats. Gardinerna hänger från vattenytan ner till bottnen och ska hindra gifter och näringsämnen att ta sig ut i viken under den tid när vattnet grumlas om.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax