DELA
© Nya Åland

Få sponsorer bakom kandidaterna

Elisabeth Nauclér har en grupp sponsorer i ryggen under valkampanjen.
Alla övriga kandidater betalar sina annonser med pengar från egen ficka och/eller partikassan.
Annonser och kampanjmaterial kostar och måste betalas av någon. För nästan alla riksdagskandidater beror satsningens omfattning på hur mycket de kan plocka ur den egna hushållskassan. En som inte lyckats skrapa ihop mycket egna pengar till valrörelsen är Martin Nilsson (s) som nyligen avslutat sina studier och därför inte har någon skattkista att ösa ur.
– Jag satsar runt 300 euro, men det kostar också pengar på grund av förlorad arbetsinkomst då man måste lämna jobbet ibland, säger Martin Nilsson som arbetar som försäljare.
Socialdemokraternas ordförande Barbro Sundback lägger in ännu mindre pengar. Inte en enda cent plockar hon ur den egna kassan.
– För mig kostar kampanjen bara svett och möda.
Barbro Sundback anser att hon varit med så länge i politiken att hon inte behöver ha några egna annonser i tidningarna.
– Jag har inget nytt att framöra. Det är viktigare för de nya att berätta om sig själva.


Håller sig framme
Inte heller Camilla Gunell (s) tar några pengar ur egen ficka, utan tror att det räcker med de 10.000 euro som socialdemokraterna satsar på de fyra kandidaternas kampanjer.
– Det viktigaste är att synas i debatterna som medierna och andra ordnar.
Martin Nilsson tycker också att han syns bra utan att betala för annonser.
– Medierna presenterar kandidaterna bra. Jag försöker också hålla mig framme i debatten genom att blogga och annat.
Den fjärde socialdemokratiska kandidaten, Kaj Grundström, är den inom partiet som satsar mest pengar i valrörelsen. Han tar runt 4.000 euro ur egen ficka.
Ingen socialdemokratisk kandidat får stöd utifrån i sin kamp för en riksdagsplats.
– Vi är så hemskt oberoende och går inte i någons ledband, säger Barbro Sundback.
Valet har dock inte varit speciellt svårt eftersom erbjudandena har lyst med sin frånvaro. Partiet säger dock inte blank nej om någon erbjuder en större kampanjsumma.
– Vi skulle diskutera saken. Det skulle vara svårt att låta bli att ta emot pengarna om bidragsgivaren inte ställer krav på hur vi ska agera.


Inga bindningar
Två av de tre borgerliga kandidaterna får inte heller några pengar utifrån. Centern satsar 10.000 euro på sin kandidat Magnus Lundberg, därutöver skjuter han själv till mellan 2.000 och 4.000 euro.
– Jag vill inte ha externa sponsorer. Jag vill arbeta självständigt, utan bindningar.
Har du fått något erbjudande?
– Nej, folk vet min inställning så de behöver inte fråga.
Roger Eriksson (lib) tar omkring 3.000 euro ur hushållskassan till sin kampanj, därutöver skjuter partiet till ”någon tusenlapp”. De privata sponsorerna har uteblivit.
– Jag har inte sökt aktivt efter finansiärer, men jag är öppen för förslag, säger han.


Redo redovisa
Den som skiljer ut sig bland kandidaterna är Elisabeth Nauclér som nominerats av obunden samling. Hon har stöd av vad hon kallar för en sponsorgrupp, bestående av ett antal privatpersoner. Hur mycket pengar det handlar om vet Elisabeth Nauclér inte i dagsläget.
– Nu är jag mitt uppe i det här. När valrörelsen är över ska jag reda ut den ekonomiska biten.
Hon vill inte avslöja vilka som skänker pengar till hennes kampanj.
– Jag har en grupp bakom mig, mer vill jag inte säga. Jag har inget helhetsgrepp om det och vill inte lämna ut några bitar nu. Då blir det ett hafsverk.
Hon är väl medveten om att hon enligt lagen måste redovisa eventuella finansiärer som bidragit med 1.700 euro eller mer om hon väljs till riksdagsledamot.
– Jag tror inte att någon enskild ger så mycket, men jag har alla redovisningspapper klara.
Om hon kommer att satsa egna pengar på kampanjen vet hon inte än.
– Om det finns kostnader som inte blir täckta av någon annan så får jag betala själv.
Obunden samling bidrar med 1.000 euro i den borgerliga alliansens valkampanj.


”Inget problem”
Elisabeth Nauclér tycker inte att det är problematiskt att ta emot kampanjpengar från privatpersoner.
– Här på Åland handlar det om så små summor och vårt regelverk ser till att bidragen redovisas. Kanske kan det vara ett problem i USA eller Finland där det finns stora pengar i valkampanjerna. Jag skulle nog inte ta emot några större summor.
Hon tycker inte att hon blir mindre oberoende i sitt politiska arbete på grund av de privata sponsorerna.
– Man måste se till att man är oberoende, annars kan man inte ta emot pengar. Det är inget problem för mig.

ANDERS SIMS

anders.sims@nyan.ax