DELA
© Nya Åland

Vad betalar vi i kommunalskatt, 17 eller bara 12 procent?

När en kommun beslutar att skatten som tas in är 17 procent, betyder det då att kommuninvånarna betalar 17 procent i skatt på det de förtjänar?
Nej. Det handlar om 12, 13 eller möjligen 14 procent. Orsaken är avdragen.
Kommunalbeskattningen på Åland regleras i en så kallad blankettlag. Det betyder att rikslagen gäller också här med små avvikelser.
När riksdagen beslutar om avdrag i kommunalbeskattningen – högre, lägre, nya, slopade – så gäller de automatiskt också här.
En arbetsgrupp har nyligen föreslagit att lagtinget stiftar en egen åländsk lag, så det blir en aktiv debatt om de här frågorna. Och då handlar det bland annat om hur mycket skatt kommunerna i praktiken får in.
När fullmäktige i Föglö för några kvällar sen beslöt att höja skatten från 17 till 17,25 procent så betyder inte det att alla betalar 17,25 procent. Enligt kommundirektör Niklas Eriksson kommer ingen åländsk kommun för innevarande år upp i över 12,5 procent om man ser vad som i praktiken kommer in till kommunen.

En messare ville nyligen att Nya Åland ger en lektion i hur man i Mariehamn kommer ner i 12 procent i skatt när skatteprocenten är 16,50. Det krävs inte mycket för det.
Om vi för enkelhetens skull tar en person med 2.000 euro i månadslön, 24.000 i året, ingen kyrkoskatt och inga avdrag för lån, resor med mera, så skall den personen i år betala 3.107 euro i skatt till kommunen. Och hur vet man det?
Man kan gå in på vero.fi på nätet, klicka på ”skatteräknare” och fylla i kommun och inkomst.
Då ser man att skattemyndigheten i automatiska avdrag typ avdrag för inkomstens förvärvande drar bort drygt 5.000 euro i kommunalbeskattningen. Återstår 18.833 euro att betala skatt på. 16,5 av den summan blir 3.107 euro. Om man räknar ut vad det gör på bruttolönen så kommer man ner i strax under 13 procent.
Eftersom de flesta har personliga avdrag av olika slag så sjunker procenten ytterligare. Det kan vara avdrag för räntor på bostadslån, avdrag för sjukkostnader, för resor till och från arbetet, hushållsavdrag. Kommer de här avdragen upp i 1.400 euro så betalar den här personen 12 procent i skatt till kommunen räknat på bruttolönen.

Det här är inget nytt. Men för de åländska kommunerna kommer andra omständigheter samtidigt in i bilden.
När beskattningen gjordes om i början av 90-talet gick all skatt på kapitalinkomster till staten. Där fick vi en grupp, som utnyttjar servicen i kommunen utan att vara med och betala.
En annan grupp är sjömän på utflaggade fartyg. Skatten, i den mån den bärs upp, går till flagglandet. Tidigare var den här gruppen begränsad. Med de senaste årens utflaggningar till Sverige har den växt betydligt.
En tredje grupp är återvändande pensionärer från Sverige i huvudsak. De är hur välkomna som helst och bidrar till välståndet i kommunen genom sin konsumtion. Men skatten på den svenska pensionen, den stannar i Sverige. Kommunen, som i något skede sannolikt förväntas ställa upp med omsorger, får inget av den kakan.

I en kommun som Mariehamn påverkar de här grupperna inte ekonomin i nämnvärd grad. Men i en liten kommun kan uteblivna skattepengar från också en liten grupp kännas. Mot den bakgrunden förstår man väl att kommunerna vill ha en kommunalskattelag, som bättre ser till deras möjligheter att stå för basservicen.
Det kan betyda att avdrag, som kommuninvånare i riket tillåts göra inte finns med i den åländska beskattningen. Hur kommer det att uppfattas? Och hur skall man se det mot bakgrund av att nivågarantilagen slopades?
Inte som att ljusare tider är på kommande?

Harriet Tuominen

harriet.tuominen@nyan.ax

tfn 528 464