DELA
© Nya Åland

X2000 och luren. Tillika.

Förriga helgen åkte Inga Heller tåg. Det var inte i går. Det var länge sedan.
X2000 heter det. Och är lite sjösjukeframkallande. Skogar, åkrar, tegar, berg och sjöar flimrar förbi i rasande tempo.
Före denna tågtripp förekom här på redaktionen en viss spekulation om hur man gör på tågtoa numera. Är de där skyltarna kvar med texten ”Upplyft först båda locken och nedfäll därefter, vid behov, det ena”?
Är toan öppen rakt ner ännu? Så det kommer en droppe per kilometer?

Nu kan det låta som om vi på Nyan inte gör annat än pratar om tågtoaletter. Nå, låt oss säga att det kanske är så. Vi bara flamsar och babblar. Den smarta ser ju ändå att det är en hel tidning hon/han håller i sina armar och kan räkna ut att någon viss tid tar det måhända att producera detta material. Tillika.
(”Tillika” är ett så vacker ord. Tänk om man skulle adoptera det? Eller ”orysligt”?)

På X2000 var det så att det pratades i mobiltelefoner, i luren. Nåt så hiskeligt faktiskt.
Inga Heller räknade åtta personer runt omkring som bjöd på åtta samtal. Tillika.
1: Först en tatuerad kille:
– Tjena! Jag e på tåget nu. Jo, jag hade buskul i går kväll. Nej, jag har pratat med mina föräldrar, jag ska träffa dem i morgon. Då ska vi till graven först…
2: Sedan en mörkhyad man som först står i toakön och sedan fortsätter prata inne på toan:
– Men du sa ju det! Att jag pratade som en arab. Jo, för f-n, jag är lugn. Jo. Varför kan du aldrig erkänna. Om du säger en sak, så måste det bli så. Du kan inte säga en sak och så blir det aldrig så. Jo, för f-n, säger jag, jag är lugn…
3: Damen bakom har kjol, grå tröja och pärlhalsband:
– Jag har bokat för åtta personer nu. Nej, det gör inget. Det ska bli roligt att ses igen. Ha det så gott…
4: Man med dator:
– Men jag ska ju med båten. Vi kommer till Göteborg 11.20 och 12.25 går båten. Någon måste komma och hämta mig. Jodå. Det sa jag redan förra veckan.
5: Ung kvinna med hästsvans:
– Men hej! Jag har haft det jättefint i Stockholm. Föreläsningen var bra, men lite kort. Jodå. Nej, det tycker jag inte…
6: Kille i skägg:
– Men hej du… hum… Du är helt underbar… hurm… just jo. Om du och jag var ensamma, vet du, du kan ju tänka var vi skulle göra då. Vad jag skulle göra? Men du, jag sitter på tåget nu. Hum. Hm… Du med!
7: Kvinna i kofta:
– Men hej Agda! Jo, jag vet. Hon dog tio i två. I fredags. Jo. Nejdå. Vi ska samlas alla syskonen i Örebro i helgen och prata igenom allt…
8: Man:
– Men hej du! Jo. Philadelphia, sa jag. Jo. Just det. Philadelphia. Puss!

Och toan då? Det är en vattentoa– som på färjorna. Det är bara att trycka på knappen så dundrar det till. Tillika.