DELA
© Nya Åland

Döp kk-huset till Blindskäret

Jag kan tänka mig att mitt förslag inte vinner gehör hos juryn som ska namnge kk-huset, så jag berättar om det ändå. Allt jag kommer på är tyvärr elakheter och spydigheter.
Det bästa hittills är Blindskäret. Som en pendang till Arkipelag alltså. Eller Kulturgrundet.

Jag försöker verkligen höja mig över det faktum att jag tyckte att kk-huset var en dålig lösning på många olika behov. Nu ska det byggas, och då är det ingen idé att fortsätta harpa om det. Hoppas bara det blir bra. Kanske Glada Holmen i stället. Eller Sockertoppen.
Ok. Det kanske inte heller var så bra. Får jag bara komma med några stillsamma önskemål till juryn, som tycks bestå av idel fiffiga människor.

Ta inget på engelska. Och låt oss slippa Alandia. Och Ålands x- och x-hus. Undvik de simplaste och enklaste lösningarna. Allför många ställen spelar på säkra, otadliga kort, och så blir det ett namn som låter som en förenings årsmöte när man behandlar verksamhetsberättelsen och bara har kommit till juni och sommarutflykten, och bokslutet återstår och revisorernas berättelse och först långt i fjärran skymtar Övriga ärenden och då är det väl någon jäkel som ska ta upp en principdiskussion innan man äntligen får gå hem och knäppa upp byxorna och titta på tv.
Inget sånt.

Dessutom tycker jag att man redan nu borde börja planera en kulturpolitik på Åland som utgår från kk-huset och dess möjligheter. Det är nästan det enda sättet att både använda och ge huset profil. Vanliga kongressbyggnader går det tretton på dussinet.
Den viktiga frågan är: Vad är det som inte finns? Vilken typ av kultur har en naturlig grogrund på Åland, har inte redan funnit sin naturliga samlingsplats eller vuxit ur den och har dessutom potential att locka hit besökare för att delta eller beskåda?

Inte vet jag. Körsång kanske. Jag kan inte ta en ren ton, men har förstått att det är en stor fröjd för sjungande människor att få göra det tillsammans. Vi har Mariehamnskvartetten och Oratoriekören och Good News och Flera Röster och alla möjliga som kunde bilda basen för ett ständigt sjungande. Varför inte stora körfestivaler, som förr i tiden. Dirigent-workshopar, röstskolning, kursverksamhet med nya repertoarer.
Det jag riktigt säkert vet är att det bara är det oprövade som är värt att testa, och att det kräver engagemang att få stora saker att lyfta. Vem är kk-husets eldsjäl?