DELA

Skattetoppen bevis på att jämställdhetsarbete behövs

Skattetoppen visar det välstånd vi lever i och hur den ekonomiska makten i samhället fördelas. Därför är det viktigt att listorna publiceras.
I dagens tidning publicerar Nya Åland årets skattetopp. Vem tjänar bäst, vem har gjort strålande affärer, och vem har försvunnit från listorna? Visst är listornas skvallervärde stort.

En lite grundligare analys av listorna visar varför det är viktigt att publicera dem. De visar på vilka inkomstskillnaderna i samhället är och hur de växer.

Bland de åländska namnen finns endast runt 70 kvinnor. Ju högre upp i listan man tittar, desto färre blir antalet. I topp tiofinns inte en enda kvinna, den första kommer på plats 13.

Att enbart publicera listor gör inte att löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskar. Men listorna ger ett diskussionsunderlag eftersom de så tydligt visar på hur den ekonomiska makten i samhället fortfarande är otroligt snedvriden trots att jämställdhetsarbetet gått framåt på en rad punkter.

Ur ett jämställdhetsperspektiv publiceras listorna vid en perfekt tidpunkt. I Finland är en kvinnas euro endast värd 83 cent. Slår man ut effekterna av det på ett år betyder det, i lite populistiska ordalag, att kvinnorna från och med den 31 oktober i år arbetar gratis till årets slut. Här finns en stor utvecklingspotential, för att uttrycka det diplomatiskt.

Att prata om löner i Finland kan ofta vara känsligt, trots att man absolut inte ska behöva skämmas för om man har lite pengar eller mycket. Listorna visar ju att man inte blir rik enbart genom att jobba hårt. Därför borde flera prata öppet om vad de tjänar. Här kanske en förändring är på gång. Enligt Statistikcentralens undersökning, som beställts av fackförbundet FFC är 58 procent av finländarna beredda att berätta om sina löner till förmån för jämställdheten. Det är bra. För om vi inte är beredda att prata om problemen annat än i fina festtal blir det svårt att komma åt problematiken på allvar.

I en artikel i Hufvudstadsbladet (1.11) plockar man också från färsk statistik som tyder på att löneskillnaderna mellan män och kvinnor i Finland ökar. Kvinnors löner är nu i snitt 83,3 procent av männens medan de i fjol var 83,4 procent. Förändringen är visserligen så pass marginell att den eventuellt kan förklaras med statistiska nycker. Den flera decennier långa trenden av att kvinnor närmar sig männens lönenivå är bruten. Men forskarna i artikeln varnar också för att löneskillnaden mellan män och kvinnor kan öka i ekonomiskt svåra tider. För att det inte ska hända behövs en aktiv jämställdhetspolitik.

Under Nya Ålands stora partiledardebatt lovade nuvarande lantråd Katrin Sjögren (Lib) och näringsminister Camilla Gunell (S) att arbeta för jämställda löner om de sitter i regeringen. Sagt och gjort. I budgetförslaget för 2017 satsar landskapsregeringen visserligen två miljoner euro på jämställda löner eftersom överenskommelsen med vårdfacket Tehy som gjordes i samband med strejken kräver det. För att landskapsregeringen ska nå målet med jämställda löner 2020 behövs betydligt med pengar för att man ens ska komma i närheten.