DELA
© Nya Åland

Miljöproblem i uppställning: Det finns inte mer än det finns

När man har barn lär man sig saker. Till exempel grundläggande fysik (om och om igen, om man har många barn).
Till exempel att energi varken kan skapas eller förstöras, den kan enbart omvandlas från en form till en annan.
Energi finns i former vi kan använda en gång och sedan inte mer, och den finns i former vi kan använda om och om igen för att den energin är en del av ett kretslopp.

I en ny rapport från Världsnaturfonden konstateras att vi använder för mycket energi för att jordklotets resurser ska räcka till allt, inte bara i form av olja, kol och naturgas, utan i form av bilar, båtar, kläder, mat, underhållning, doftljus, hemmagym, sidenscarfar och vad det nu är vi för tillfället bedömer nödvändigt.
Vi konsumerar helt enkelt för mycket, för snabbt. Eller – en del av oss gör det.
Andra är så fattiga att de, bokstavligen, inte äger någonting.
Känn på den. Ingenting. Tänk att vakna på morgonen utan en enda ägodel, utan att veta om du kommer att äta. Utan möjlighet att på något sätt lyfta dig ur den extrema fattigdom du lever i. Och utan att någon levande själ bryr sig om det.

Världsnaturfonden säger att människans ekologiska fotavtryck bara växer. År 2030 skulle mänskligheten behöva två jordklot av resurser, men fortfarande med majoriteten av mänskligheten under fattigdomsgränsen.
Vad göra?

Låt oss utgå från några enkla fakta:
Det produceras inte för lite mat i världen. Snarare tvärtom. Ett stort problem är att vi slänger så mycket av den oanvänd.
Vi äter för mycket kött. Ju rikare vi är desto mer kött äter vi, och det är extremt energikrävande.
Vi i den rika delen av världen är slösaktiga. Vi spolar med rent vatten på toan. Vi använder nya kläder i genomsnitt sex (!) gånger innan vi tycker att de är förbrukade. En del av de plagg vi köper använder vi aldrig.

Vi betalar för lite för maten. Därför är det svårt för vårt eget jordbruk att överleva, samtidigt som vi bidrar till utarmning, exploatering och fattigdom i andra delar av världen.
Vi orkar inte bry oss om de små sakerna, som att släcka lampor och stänga av datorer och koppla ur laddningskablar. Vi håller våra hus 20 grader varma mitt i smällkalla vintern. Vi har två bilar per familj, ofta sommarstugor, vi har båtar, motorcyklar, datorer, tv-apparater och köksmaskiner.

Topplistan för de dyraste länderna i världen, räknat i ekologiska fotavtryck är:
Qatar, Kuwait, Förenade Arabemiraten, Danmark, USA, Belgien, Australien, Kanada, Nederländerna, Irland, Finland, Singapore och Sverige.
Lätt för oss att snacka på miljökonferenser om att andra länder i mindre utvecklade delar av världen ska göra uppoffringar och tänka på miljön. Det är ju vi som är problemet.

Vi kan göra så här:
Kasta mindre mat. Ät resterna också. Handla närodlat. Spara och snåla. Du förbättrar din egen ekonomi samtidigt som du hjälper miljön.
Konsumera mindre, men dyrare. Betala för det som din konsumtion kostar miljön och producenterna, och köp av människor du vet har tänkt på det.
Det är inte svårt. Det är bara lite jobbigt.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax