DELA
© Nya Åland

Kapitalismen är död, länge leve kapitalismen

Företag som gör vinst med vilka medel som helst är inte längre vad kunder intresserar sig för eller vill stöda. Nu är det etiska företagandet, eller kapitalism 4.0, hett på marknaden.
Så skulle man kunna beskriva företagsetikforskaren Henrika Francks uttalanden i onsdagens Hufvudstadsbladet. Det hon beskriver är kapitalism 4.0 där syftet att generera vinst nu tar ett kliv tillbaka och mervärdesskapande för kunden och etiskt företagande flyttar fram positionerna i de moderna företagen.

Det är viktigt att gå med vinst med etiskt korrekta tillvägagångsmedel.

Ett av de senaste exemplen är kundernas dom mot Nordea i Finland. En marknadsundersökning från Taloustutkimus visar att de flesta som funderar på att byta bank gör det för att förbättra sina egna förmåner, men en lika vanlig orsak är bankens inblandning i Panamaläckan. Kunderna vill ha en bank de kan lita på.

Utvecklingen mot kapitalism 4.0 är inte ny, redan 2010 skrev Anatole Kaletsky en bok om ämnet och vi ser effekterna av konsumenternas vilja i samhället. Det blir viktigare för konsumenter att äta mindre men bättre kött, handla produkter med märkningar som Fair Trade, MSC, Krav och faktiskt inte bara låta plånboken styra sina inköp. Konsumentens omvärldsanalys blir bättre för varje dag som går och den internationella solidariteten visar sig i fler forum än bara på torg med banderoller och plakat.

H&M som tidigare har tillverkat sina kläder under slavliknande förhållanden har nu värvat aktivisten och världsartisten M.I.A som det nya ansiktet för en hållbar klädkollektion som bygger på att återvinna gamla kläder. ”Återvinning har aldrig varit så coolt” är kollektionens slogan.

Flera banker närmar sig en egen variant av 4.0. Ålandsbankens spar-app uppmuntrar unga att spara pengar och i Nordea Ålands kvartalsrapport beskriver man en satsning på ett nytt verktyg för att möjliggöra för sina kunder att driva projekt med den allt mer populära metoden crowdfunding, alltså en metod att samla in pengar till projekt som delvis eller helt finansieras med riktade bidrag.

Nya servicevägar är ett måste för att bankerna även i framtiden ska ha en stark dragningskraft hos kunderna.

Allt detta vittnar om konsumentens makt och vilja som sist och slutligen styr företagens inriktningar. Den ökade möjligheten till både informationsinsamling och kundernas rörlighet i det digitala informationssamhället ställer högre krav på alla som vill driva verksamhet och gå med vinst.

Så är vi på väg mot ett samhälle som är ”Fair Trade”?

Nja, skulle man kunna sammanfatta domen.

För det finns fortfarande en stor rörelse som inte har tagit steget in i den nya kapitalismen. Många av dem som har varit starka spelare i kapitalism 3.0, där statens roll ska minimeras och frihet utan ansvar för kapitalet är grundprincipen, har inga egentliga incitament att lämna den gamla världsbilden.

Ur ett åländskt perspektiv kan man peka finger mot Orkla som hellre låter sig styras av den sista raden i bokslutet i stället för att marknadsföra produkten enligt principerna som leds av 4.0. Orkla borde enligt 4.0 göra som ÅCA och profilera bönderna som odlar potatisen, den goda råvaran och låta konsumenterna vara stolta över produkten de köper.

Det har tydligt visat sig att vinstintresse i dag inte räcker för att göra vinst på lång sikt. I dag börjar andra värden ta över.