DELA
© Nya Åland

Kan krisen visa vägen för Sverige till euron?

Svenskarna har envist sagt nej till att byta kronan mot euron. Man vill bestämma själv, vilket betyder att man inte får vara med och bestämma.
Samma gäller i Danmark, där man nu närmar sig en ny folkomröstning i frågan. Men vad gör Sverige?
En kris av det slag som nu går över världen rubbar balansen mellan valutorna. Det sker inte alltid på ett helt rättvist sätt, om man ser det som lekman.
Den amerikanska dollarn har i snart ett par års tid tappat i värde gentemot euron. Våren 2006 var kursen 1,20 dollar per euro. I somras låg den på 1,60. Med tanke på bolåne- och andra kriser i USA så kan man förstå att utvecklingen gick åt det hållet. Men så vände det.
Fram till nu har dollarn knegat sig uppåt och låg i går på 1,35 mot euron. Varför? De som förstår sig på säger att dollarn fortfarande är den största valutan, den man litar på när det nu satsas för att få stabilitet i systemen igen.
Euron har försvagats gentemot dollarn, även om den fortfarande är en bra bit kvar till situationen kring millennieskiftet och strax efter, när man fick mindre än en dollar per euro.

Så har vi kronan, den svenska. Den har pendlat en del gentemot euron, men har ett antal år nu hållit sig mellan 9 och 9,50 kronor per euro. Där fanns den också fram till för en dryg månad sedan, när det började bära i väg upp till 10 kronor för en euro.
Inget säger att kursen måste förbli på den nivån, men om det som sägs om dollarn är sant – en stor valuta som man litar på, så måste man dra slutsatsen att det motsatta nu gäller för kronan, eftersom den har gått ner när dollarn har gått upp. Så trots att krisen startade i USA är det andra som nu får ta stryk.

När valutakurserna åker upp och ner som nu så handlar det om att en valuta devalveras i förhållande till en annan. Den svenska kronan har på kort tid devalverats med 25 procent gentemot dollarn och med mellan 5 och 10 procent gentemot euron, beroende på var man startar.
Varför klaga på det som ålänning? Ju sämre kurs kronan har, desto billigare blir det att åka över och handla. Så är det.
Och i motsvarande grad är det dyrt för de svenskar, som vi hoppas att vill komma över hit. Men det kanske ordnar sig till nästa semestersäsong.
Men det finns andra. Nya Åland skrev nyss om ålänningar, som jobbar på svenskflaggade fartyg och får sin lön i kronor. Den försämras i ett slag.
Det finns ålänningar som får pension från Sverige. I kronor. Den tappar i värde. Man kan för all del ha ett bankkonto i svensk bank, åka över, lyfta pengarna och göra av med dem där. Men om kronan tappar i värde gentemot andra valutor så blir importvarorna dyrare och då är den utvägen borta.

Det här är ingenting man behöver tala om för den svenska regeringen, där känner man till alla detaljer. Sverige gör som Sverige vill, men det skulle vara så väldigt mycket enklare och bättre i många avseenden om Sverige kunde tänka om och släppa rädslan för att bli en del av euro-området.
Varför vill inte det svenska folket slippa bekymra sig för om grannlandets valuta har gått upp eller ner när de skall ut i Europa?
Nu kommer det signaler från Danmark om att landet mognar för en ny folkomröstning om euron. Man vill ha ett ord med i laget när det fattas ekonomiska beslut i Europa. Sveriges Reinfeldt säger att han följer utvecklingen i Danmark med intresse. Mer har han inte tänkt göra just nu. Det är ju inte moderaterna som gått i spetsen för ett nej till euron.
Men visst skulle det vara trevligt om Norden så småningom kunde bli ett enhetligt område också i det här avseendet. Norge – och Island! – med i EU och så gemensam valuta över hela området.
Varför skulle inte det fungera!