DELA
© Nya Åland
Foto: Stefan Öhberg

Byxorna nere – igen

Regeringen Sipilä lovade att återskapa förtroendet mellan riket och Åland efter vindkraftssveket. Men allt regeringen gör går i diametralt motsatt riktning.
För hur ska Åland annars tolka det faktum att regeringen Sipilä i går lämnade ett lagförslag som innebär en sänkning av klumpsumman, utan att regeringen Sipilä ens så mycket som viskat om en förändring åt Åland?

Förslaget om att sänka klumpsumman från 0,45 procent av statens samlade skatteintäkter till 0,34 procent är förberett av Finansministeriet. I samband med vårdreformen tar staten över en del av kommunalbeskattningen för ett värde av 11,8 miljarder euro. I praktiken innebär det att klumpsumman skulle öka med 50–60 miljoner euro om inget görs. Om man sänker enligt förslaget förlorar Åland uppskattningsvis någon miljon. Att avräkningsgrunden måste ses över i samband med vårdreformen är därför naturligt och något som också konstateras i den promemoria som Finansministeriet skickat ut i januari i år.

Problemet är inte sänkningen i sig, utan att Finansministeriet verkar ha handlat på helt eget bevåg. Det här är ett beteende som inte hör hemma i relationen mellan självstyrelsen och riket.

Finansministeriets chef Martti Hetemäki säger till Nya Åland att arbetsgruppen som arbetat med vårdreformen har haft kontakt med åländska tjänstemän. Men någon politisk diskussion med Åland har inte förts, trots att frågan är högst politisk och lagtinget måste ge sitt bifall.

Att hela statsrådet godkänt sänkningen utan att blinka gör inte saken bättre. Hur är det möjligt att statsministern Juha Sipilä (C), ansvarig minister Petteri Orpo (Saml) eller Ålandsminister Anne Berner (C) eller finansministeriets chef inte kände till det radikala ingreppet i självstyrelsen? Har de inte koll på vilka lagar de lägger fram och godkänner?

Tyvärr är det inte det första sveket från regeringen Sipilä. De facto är det här helt i linje med Sipiläs Ålandspolitik; lova runt men hålla tunt. Det tär på landskapets förtroende till statsmakten.

Klumpsummefadäsen skvallrar också om ett betydligt större problem ur Sipiläs synvinkel. Om frågan om självstyrelsen är så här dåligt förankrad kan man också fråga sig hur väl förberedd den är på alla andra punkter.

Ur åländsk synvinkel är grundproblemet med förslaget är att det vittnar om en stor okunskap om självstyrelsen. Riksdagen kan varken sänka eller höja klumpsumman utan lagtingets bifall. Utan lagtingets bifall blir det ingen sänkning utan en höjning på 50–60 miljoner euro. Nu krävs noggranna analyser. Vilka blir långsiktiga konsekvenserna om lagtinget ger sitt bifall eller inte ger det?

Under onsdagens rundabordssamtal med de fyra lantråden Sune Eriksson, Ragnar Erlandsson, Roger Jansson och Roger Nordlund fick Finansministeriet i riket skäll många gånger. Skarpast var Ålandskommittémedlemmen Roger Jansson som konstaterade att riket har en överregering vars ord är lag. Slutsatsen under onsdagens lantrådsdiskussion var att Åland måste frigöra sig från Finansministeriet. Gårdagens besked visar det med all önskvärd tydlighet.