DELA
© Nya Åland

Åtta procent mer på tallriken för samma peng på krogen

Om en vecka skall det kosta 7,4 procent mindre än förut att äta ute. Det är då momsen på mat sjunker på restauranger och matserveringar.
Men hur många har koll på vad till exempel en stekt sik kostar i dag? Hur skall man veta om priserna har sjunkit?
Att momsen på restaurangmat nu sänks är en direkt följd av att momsen på den mat vi köper i butikerna sänktes i fjol höstas. Det blev för stor skillnad på att äta ute jämfört med att köpa hem färdigmat och äta hemma.
Inför sänkningen av matmomsen i fjol befarade många att sänkningen aldrig skulle nå konsumenterna – vilket alltså var motivet till skattesänkningen. Men de uppföljningar som Konsumentforskningscentralen och länsstyrelserna gjorde visade att priserna faktiskt sjönk mer än själva momssänkningen. En bidragande orsak var där den ekonomiska nedgången.

Hur blir det nu? Av de krögare som Nya Åland har talat med (se reportage i tisdagens tidningen) säger de flesta att sänkningen skall synas. Allt från 6,3 till 7,7 procents sänkning utlovas. 7,4 procent är det som motsvarar momssänkningen.
Pub Niska sänker inte priset på sina plåtbröd. Motiveringen är att man har haft samma pris i tre år och redan ligger lågt prismässigt jämfört med andra. Priserna bibehålls på nuvarande nivå, säger krögaren.
Men där uttrycker sig krögaren missvisande. De som sänker priserna bibehåller den nuvarande nivån. Restaurangen får nämligen exakt samma pris som tidigare, det är staten som får mindre.
Den som inte sänker priset på matsedeln med 7,4 procent höjer sitt pris. Krögaren tar mera betalt än förut. Pub Niska och andra som inte beaktar momssänkningen höjer de facto sina priser med strax under 8 procent..
Med det inte sagt att plåtbröden inte är värda sitt högre pris, det bara visar hur svårt det är att tänka sig in i hur momsen fungerar. Momsen läggs på det pris restaurangen tar ut och betalas av gästen. För att komma upp i samma slutsumma som förut på notan måste restaurangen alltså höja sitt eget pris.

När matmomsen sänktes förra hösten så var det för att konsumenterna skulle få billigare mat. Restaurangmomsen har inte motiverats på riktigt samma sätt. Avsikten är att höja restaurangernas konkurrenskraft genom att ge dem möjlighet att ta mindre betalt.
Det är alltså inget tvång att sänka priserna, men i konkurrensens namn lär många göra det.
Men det är inte bara restaurangmomsen som ändras den 1 juli. Samtidigt höjs den matmoms, som sänktes i oktober, från 12 till 13 procent. Plus en del andra momssatser. Allt detta för att betala den lägre momsen på mat.

Rent matematiskt kanske detta fungerar. Men i praktiken ställer det till med näst intill elände. Livsmedelsbutikerna hade i höstas ett hästarbete med att sätta ut nya priser på tusentals varor i sina butiker. Nu, nio månader senare, skall hela arbetet göras om. Och det för en nästan marginell skattehöjning, sett till de enskilda varornas pris.
En åländsk köpman utbrast förra hösten frustrerat att regeringen väl kunde ha gått på 13 procent direkt. Men så smidigt fungerar inte de politiska kompromisserna. På det här sättet har en familj, som lägger ut 500 euro per månaden på mat, sparat in ungeför 45 euro sedan början av oktober. Pengar är det också, i synnerhet om man räknar ihop alla hushåll.

Harriet Tuominen

harriet.tuominen@nyan.ax