Trio på väg mot nya utmaningar
På lördag står de på stadshusets scen i premiären på Henry Purcells opera ”Dido och Aeneas”.
Men Elina Granlund, Anna Ahlström och Ida Löfman har också annat i tankarna just nu. I höst lämnar alla tre Catherine Frisk Grönbergs trygga famn vid musikinstitutet för fortsatta studier i Sverige. (På bilden, från vänster: Ida, Anna och Elina.)
När Nyan träffar de tre sångstuderande verkar de alla fulla av förväntningar på det som komma skall i höst men de gör inte heller någon hemlighet av att det inte är något lätt uppbrott. De har alla studerat för Catherine Frisk Grönberg i många år och fått mycket stöd och omsorg.
– Det blir nog mycket tråkigt att skiljas från henne, säger Elina Granlund och Anna Ahlström befarar att det nog kan bli ett tårfyllt farväl efter sex år.
– Hon förstår oss ju på ett annat sätt än en vanlig mattelärare, säger Anna.
– Jag vet nog ingen som inte skulle ha kommit överens med henne, säger Ida Löfman.
Bättre förberedda
Alla tre blev klara med sina gymnasialstadieutbildningar för ett år sedan. Elina skrev studenten medan Anna blev klar med sin frisörsutbildning och Ida med sin merkonomutbildning.
Elina och Ida har under läsåret fortsatt att gå kvar som en av åtta heltidsstuderande på musikinstitutet medan Anna jobbat och studerat på institutet på deltid. Alla är överens om att det varit ett mycket lyckat arrangemang som gör att de nu är bättre förberedda än de annars skulle ha varit när de söker sig vidare.
– Det har varit jättefint att få det här extra året eftersom det inte varit så splittrat som när man också gick i gymnasiet. jag hoppas verkligen att det kan fortsätta så att också andra får samma möjlighet, säger Elina och de andra instämmer.
– Det här året har jag kunnat öva mera än någonsin, säger Ida.
– Och det har varit fint att inte behöva ha dåligt samvete för att man inte pluggat på prov i skolan, menar Anna.
Flera alternativ
Men vart är de tre unga sångerskorna då på väg i höst? Det visar sig att de faktiskt har flera alternativ, men att de nog redan börjar vara överens med sig själv om vad de vill.
Anna berättar att hon kommit in på den så kallade Kappelsbergslinjen vid Härnösands folkhögskola, en linje för klassisk musik, och att hon är på en reservplats på linjen för klassisk sång vid Lunnevads folkhögskola nära Linköping.
– Det blir nog Kappelsberg, säger hon.
Ida har kommit in på linjen för klassisk sång vid konservatoriet i Falun men också på linjen för scenisk sång vid Härnösands folkhögskola.
– Och jag har bestämt mig för den sceniska sången, säger hon.
Elina har också kommit in både i Falun och Härnösand men om allt går vägen kan det bli Kungliga Musikhögskolan i Stockholm för henne.
Hon berättar att hon är första reserv på kandidatprogrammen både i klassisk sång och tidig musik (bland annat barocksång) vid musikhögskolan. Ännu har hon alltså inte kommit in men chanserna är goda eftersom en del av de antagna också kommit in på Operahögskolan.
Till linjen för klassisk sång vid musikhögskolan hade man i vår hela 113 sökande och man tog in fem medan man på linjen för tidig musik tog in bara två, båda instrumentalister.
– Kommer jag in på Musikhögskolan så börjar jag där, säger Elina.
Satsar på sången
Alla tre verkar mycket nöjda med att de nu bestämt sig för att satsa på att gå vidare med sina sångstudier.
– Jag kan nog inte tänka mig något annat. Jag har hela tiden vetat att jag vill syssla med någon form av musik, säger Elina som också spelar fiol. Ida spelar också fiol och alla tre har piano som biinstrument.
Men samtidigt verkar de också stå med fötterna på marken när de blickar framåt.
– Alla kan ju inte stå på Metropolitan, säger Anna med ett leende.
Att undervisa i musik är också någonting som de kan tänka sig. Anna talar om att kunna ge tillbaka något av det man fått.
Förebilder viktiga
Här kommer man också in på hur viktigt det varit att få lyssna och lära av äldre studerande. När de började i musikinstitutet fanns bland annat Frida Jansson och Frida Österberg ännu kvar där och Elina minns hur man såg upp till dem.
– Jag kommer ihåg hur Catherine uppmanade oss att lyssna på dem och nu har de ju tagit sig jättelångt. De har visat att det går och att det är viktigt att våga ha drömmar.
Opera på lördag
Men tillbaka till det som skall hända på lördag, till ”Dido och Aeneas” som får sin premiär i stadshuset, en stor uppsättning med totalt ett fyrtiotal medverkande, sångare, musiker och dansare. De senaste månaderna har varit fyllda av övningar, dels med Catherine Frisk Grönberg och Kjell Frisk (som leder orkestern) och med den tillresta operaregissören Catarina Gnosspelius från Sverige.
Alla är överens om att det här är en höjdpunkt. Det största som de hittills varit med om.
– I början tänkte jag nog att hur skall vi få i hop det, men det har varit ett viktigt sätt att både lära sig samarbeta och uttrycka sig själv, säger Ida.
– Nu börjar det kännas som att vi gör det på riktigt, säger Elina.
Fyra föreställningar
Utmanande har det också varit att operan ges i stadshuset där scenen inte är den bästa för en stor operauppsättning. Ändå hoppas man att publiken skall möta upp. ”Dido och Aeneas” är en opera som är lätt att ta till sig också för den som inte är så van med operamusik.
På lördag, den 9 maj, ger man föreställningar kl 14 och 19.30 och följande lördag, den 16 maj, på samma tider. Biljetter fås en timme före föreställningarna. Via e-postadressen catherine.frisk@gmail.com kan man förhandsboka.
Vid musikinstitutets vårkonsert i Alandica den 17 maj får man, som en del av programmet, ge ett par akter ur föreställningen.
