DELA
© Nya Åland

Salminen – en av jubilerande Schildts bästsäljare

HELSINGFORS. Tove Jansson, Sally Salminen, Gustaf Mannerheim och Väinö Linna har alla varit bästsäljare hos Schildts förlag, som överlevt både krigstider och ekonomiska depressioner.
Fusionen mellan Schildts och Söderströms 2012 är ändå det bästa som hänt förlaget, säger förlagsprofilen Stig-Björn Nyberg.
– Vi hade bara två alternativ. Antingen måste nästan hälften av personalen sägas upp eller så måste vi fusioneras. Men något borde ha gjorts redan fem, sex år tidigare, säger Nyberg, som var förlagets verkställande direktör 1987–1990 och en av de drivande krafterna bakom fusionen i egenskap av styrelseordförande för Schildts.
Att Schildts förlag har stått på benen i hundra år firas med historiken ”Frisinne & kvalitet. Ett sekel med Schildts” av Henrik Ekberg, som var Schildts första fackboksredaktör och jobbade på förlaget 1973–2009. Bokutgivningen i Helsingfors förra veckan samlade förlagsfolk som blickade bakåt, men också framåt i en reflektion kring den svenska bokutgivningens utmaningar, som fortfarande stavas lönsamhet.
– Den finlandssvenska utgivningen går inte att genomföra med vinst. Vi är beroende av utgivningen av läromedel och skönlitteratur på finska för att trygga utgivningen på svenska. Den finska marknaden är tjugo gånger större, säger Schildts & Söderströms vd Barbro Teir.

Ålänningar läser åländskt
En utmaning är att öka bokförsäljningen i Österbotten. För trots att en majoritet bland Schildts & Söderströms författare är österbottningar säljs 70 procent av böckerna i södra Finland medan österbottningarna läser mest rikssvensk litteratur.
– Det är intressant att ålänningarna i hög grad köper sina egna författare men inte österbottningarna, säger Nyberg.
För Schildts förlag, som grundades år 1913, var krigsåren och efterkrigstiden en guldålder. År 1921 utgavs 210 titlar, en siffra som aldrig överträffats. Till förlagets storsäljare genom tiderna hör Sally Salminens roman ”Katrina”, Gustaf Mannerheims ”Minnen” och Väinö Linnas ”Okänd soldat”. Och Tove Jansson, förstås.
– Hon var den viktiga profil som gav Schildts ett namn. På bokmässor i Europa var det Mumin-skyltningen som lockade folk, säger Helen Svensson, tidigare litterär chef vid Schildts.
Läs mer i papperstidningen!

FNB–SPT/Heidi Hakala