Utan lönsamhet kan ingen bedriva en verksamhet
Jordbrukets framtid ligger idag i politikernas händer. För en positiv utveckling behöver miljöstödsnivåerna vara tillräckligt lockande, stödet för djuren välfärd behöver införas även på Åland och avbytarverksamheten behöver finnas kvar och vara tillräckligt väl utbyggd för att ge den avlastning till djurproducenterna som behövs. Bristande lönsamhet och avsaknad av avlastningsmöjligheter riskerar att medföra att producenterna väljer att sluta med djurhållningen. För en positiv framtid behöver jordbrukarna på Åland få samma konkurrensmöjlighet som kollegorna i Finland. Vi agerar på samma marknad. Därför viktigt med samma spelregler och likadana förutsättningar.
De åländska livsmedelsprodukterna har god kvalitet och ett gott rykte. Inom den åländska livsmedelsindustrin finns många exempel på framgångsföretag. Skall det åländska jordbruket ha en chans att fortsätt a utvecklas och producera råvaror, måste lönsamheten vara tillräcklig för att ge möjlighet till investeringar i nya miljö- och djurvänliga lösningar. Det är därför viktigt att stödformerna även under kommande programperiod ger möjligheter för fortsatt positiv miljöhänsyn. Stödnivåerna behöver ge tillräckligt hög kostnadstäckning för de gjorda insatserna så att de blir attraktiva för de flesta av våra jordbrukare.
Djurhållningen är i regel god på Åland men konsumenternas krav ökar vartefter. Stöd för djurens välfärd har redan under tidigare år betalats ut i Finland. Denna stödform borde införas även på Åland för att främja vidare god utveckling av djurhållningen. Stödet för djurens välbefinnande ersätter åtgärder som är utöver lagens krav.
Med tanke på konkurrenskraften är det viktigt att komma ihåg att det inte endast är landsbygdsutvecklingsprogrammet som nu ligger i vågskålen. Avbytarverksamheten för djurhållande jordbrukare är också en viktig del av den. För att de skall orka med sitt arbete är det viktigt att möjligheten till ledighet finns kvar. Djurhållning innebär bundenhet från morgon till kväll alla dagar per år, frånsett de dagar som man har avbytare. Om vikariehjälp saknas vid sjukskrivningar blir det snabbt ett djurskyddsproblem. I Finland lyder avbytarverksamheten under social- och hälsovårdsministeriet eftersom målsättningen är att bonden skall orka jobba ända till pension. Villkoren i Finland har inte försämrats under de senaste åren i fråga om möjligheterna till avbytare, snarare tvärtom.
Det är också viktigt att komma ihåg att jordbruket skapar arbete och bidrar till ett öppet landskap. Det i sin tur gagnar både övriga bosatta på landsbygden och andra viktiga näringar såsom turismen.
Inom de allra flesta produktionsgrenar räcker priset som jordbrukaren kan få för sin vara inte till mer än att i bästa fall täcka de direkta produktionskostnaderna. Stöden behövs för att ge jordbrukaren ens en rimlig lön för sitt arbete och till investeringar av maskiner och byggnader. Utan lönsamhet kan ingen bedriva jordbruk på Åland – och det är väl inte så vi vill ha det?
Yvonne Mattsson
Hannah Nordberg
ÅPF:s kvinnoutskott:
