Hemvårdsstöd och ekonomi
Stödet är på tapeten och för oss moderater är det en angelägen fråga då det starkt påverkar familjens valmöjligheter. Vi tror att familjen är den överlägset bästa bedömaren av de egna intressena.
Att nu med felaktiga ekonomiska argument förespråka dyrare kollektiva lösningar kräver en kommentar.
Kostnaderna. Det är ett känt faktum att hemvårdsstödet är ca 500 euro per månad medan en dagisplats kostar ca 1000 euro per månad för över tre år medan det för under tre år är 1500 euro per månad. Vi schematiserar till i genomsnitt en nettokostnads för kommunen per barn på 1000 euro per månad.
En enkel kalkyl visar att om alla 600 barn i till exempel Mariehamn togs om hand via hemvårdsstödet blir årskostnaden tre miljoner euro jämfört med dagens sex miljoner.
Med det här vill vi visa att det är fel att säga att hemvården blir dyrare än dagisvården. Vår vinkling är att hemvårdsstödet i ekonomisk mening måste ses ur helhetsperspektivet och långsiktigt, hur påverkar stödet behovet av kommunala dagisplatser?
Verkligheten visar att stödet minskar behovet av dagisplatser. Skulle de barn som i dag har hemvårdsstöd flyttas in i dagis skulle nybyggnader och nyanställningar vara ett måste och de platserna blir dubbelt dyrare för kommunen än dagen hemvård.
Skatterna. Det påstås att hemvårdsstödet leder till att den aktuella föräldern slutar betala skatt när hemvårdsstödet träder till. För det första kommer skatten inte från personen utan från arbetsplatsen.
Normalfallet är också att den som går till hemvård får en vikarie så arbetsplatsen fortsätter att generera skatter som förut. Hemvårdsstödet kräver heller inte att någon slutar jobba. Stödet utgår för att barnet inte lämnas till dagis.
Många jobbar ju mer eller mindre trots att de lyfter hemvårdsstöd. För att ge perspektiv på skatteintäkten så ser vi att för barn under tre år blir samhällets besparing över 10 000 euro per år.
För att kommunalskatten skall uppgå till det beloppet måste inkomsten från ”den nerlagda arbetsplatsen” överstiga 56 000. Det är mer rätt att inkludera statsskatten då den kommer Åland tillgodo och då talar vi om en inkomst på cirka 45 000 euro.
Det är troligen inte i de här inkomstklasserna vi har de mest aktuella tagarna av hemvårdsstöd. Vi har också vissa arbetskraftreserver i de ca 500-600 arbetslösa som skulle vara glada åt ett vikariat och den äldre arbetskraften som många gånger gärna blev kvar lite längre i arbetslivet med kanske något förändrade villkor, typ deltid.
Vi tror dessutom att hemvårdsstödet borde utvecklas bland annat så att dess betydelse för pensionen utökades. Vi tror också att möjligheterna till mer flexibla och kostnadseffektiva former av barnvård skulle utvecklas med en barnomsorgspeng eller sedel som skulle ge familjerna en ännu större frihet och valmöjlighet.
Moderaterna tror på riktig valfrihet och familjens förmåga att avgöra vad som är bäst även när det gäller omsorgen om barnen.
Moderat Samling Åland
Styrelsen
