Alternativ till kortrutten
Landskapsregeringen medverkade, tillsammans med näringslivet och tredje sektorn, till utarbetandet av ”Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland”. Den publicerade hållbarhetsagendan manifesterades den 23.9 senaste höst. De medverkande hade kommit överens om fyra hållbarhetsprinciper och sju strategiska mål.
Nu, en kort tid senare, har landskapsregeringen givit ett kortruttsmeddelande till lagtinget. Samtidigt äskar landskapsregeringen fyrtio miljoner euro, genom upptagande av lån, för uppstarten av väg-, bro och hamnbyggande på Föglö. På de flesta punkter strider påbörjandet av kortruttsprojektet mot den nyligen antagna hållbarhetsagendan.
Kortruttsutredningen bygger på den information som fanns för sex år sedan. Sedan dess har det skett ett enormt tekniksprång. Runtom i Norden har för frigående fartyg utvecklats effektiv batteridrift. Landskapets frigående fartyg är idag i medeltal 29 år. Om vi tänker oss 29 år fram i tiden kommer bilarna att vara självgående. Då kommer man i glesbygden att ha gemensamma bilpooler där man snabbt beställer den transport man behöver. Samtidigt är kollektivtrafiksystem till lands väl utbyggt. I det läget är det helt ointressant att äga sin bil. Det är förstås också helt meningslöst att transportera självgående bilar med landskapsfärjor.
År 1910 var 5 800 personer skrivna i skärgården jämfört med 2 100 idag. Av de skrivna idag kanske 1 500 faktiskt bor i skärgården. Samtidigt transporterar vi 570 000 bilar årligen mellan de åländska skärgårdsöarna.
Genom det pågående tekniksprånget kan vi tänka på ett helt annat sätt. Vi ger ett antal nordiska exempel:
Batteridrivna bilfärjan Ampere, som går över Sognefjorden mellan Lavik och Oppedal i Norge, har minskat bränslekostnaderna med 60 % jämfört med konventionell fossilbränsledrift. Antalet turer per dygn är 34 och fartyget tar 120 bilar och 340 passagerare. Överfarten tar 20 minuter.
Batteridrivna fartyget Sjövägen i Stockholm tar 150 passagerare och 25 cyklar. Redare är Gustaf Myrsten, vars far startade Sliterederiet.
Batteridrivna Mowitz i Stockholm kan ta 98 passagerare.
Batteridrivna bilfärjan Ellen på Fynshavet, rutten Aerö-Söby i Danmark, väntas komma i drift vid inkommande årsskifte. Detta fartygsbyggande finansieras till en tredjedel av EU genom att det är ett innovativt projekt. Fartyget kommer att ta 196 passagerare, 31 personbilar och 5 lastbilar.
Batteridrivna färjorna Tycho Brahe och Aurora. Skandline som bl.a. trafikerar över Öresund, mellan Helsingborg och Helsingör, slutför under detta år konverteringen till batteridrift för dessa 25 år gamla och 110 meter långa bil- och passagerarfärjor. Redan efter midsommar är det första batteridrivna fartyget i drift över Öresund.
Batteridrivna BB Green-fartyget ska under året under en försöksperiod sköta trafik på Mälarsidan i Stockholm. Fartyget tar 70 passagerare och 20 cyklar. Fartyget har ett konventionellt skrov, men i fören finns en luftkompressor som blåser en luftkudde under fartyget. Minskad friktion gör att detta batteridrivna fartyg kan köra 28-30 knop.
Idag kan vi allt tydligare se att vårt eget trafiksystem i skärgården, och den tänkta kortrutten, inte är ett trafiksystem för morgondagen. Kökars företrädare har insett att kortruttsprojektet inte är ett hållbart system för dem. Sottungas förtroendevalda har likaså sett att kortrutten försvårar deras möjligheter till rörlighet.
Istället för att transportera 570 000 bilar årligen mellan skärgårdsöarna måste persontransporter prioriteras. Elektrifieringen av frigående fartyg skapar både ekonomiskt förmånligare och miljömässigt hållbarare transporter. Det är viktigt att poängtera att snabbare persontransporter till sjöss (såsom BB Green, 28-30 knop) gör det möjligt att arbetspendla på ett längre avstånd än dagens. Kollektivtrafiksystem på faståland kan utvecklas. Enbart ett eller ett par isgående fartyg behövs för tyngre transporter och svåra isvintrar. Inga nya hamnanläggningar, vägsträckningar över orörda skärgårdsområden, broar och bankar behövs.
Genom ett nytt mobilitetstänkande skapas förbättrade ekonomiska möjligheter att sköta om den väg- och broinfrastruktur som redan finns.
Det nu aviserade lånefinansierade projektet som rör Föglö måste stoppas.
Obunden Samling
