Veteranerna tar sikte på framtiden
SKYTTE. De åländska sportskyttarna har korn på framtiden.
Med hjälp av sin nya elektroniska markör underlättas såväl skyttet som poängräkningen.
– Man får svar direkt på var skottet sitter, säger Anders Dahlén – nykorad åländsk mästare i stödskytte.
I ett drygt decennium har det tävlats i stödskytte på anläggningen i Bredmo.
Men den här våren har tävlingsformen tagit steget in i framtiden. Ålands sportskytteförening har just införskaffat en elektronisk markör som underlättar både för skyttarna själva och poängräkningen.
– Tidigare har jag suttit och tolkat tavlorna och det är inte det lättaste när det rör sig om tiondels millimetrar. Men den här elektroniska tavlan räknar ju allt exakt på tiondelen, och skytten får direkt svar på var skottet satt. Man behöver inte sitta och fokusera i kikarsiktet som man behövde göra när vi hade papperstavlor, säger Jens Harberg från Ålands sportskytteförenings stödskyttesektion.
Det händer att Harberg deltar själv i ÅM-deltävlingarna, men för det mesta agerar han tävlingsledare och poängräknare. Den senare sysslan underlättas numera av de nya elektroniska tavlorna.
– När sista skottet smäller är resultatet klart. Tidigare kunde det ta mig två timmar att räkna samman allt, säger Harberg.
ÅSSF köpte in den nya utrustningen förra månaden. Paf-lån och sponsorer har finansierat den.
Full pott är vardag
– Den kostade 35 000 euro, så vi får betala några år på lånen. Men det är ju fler i föreningen än stödskyttesektionen som har nytta av den elektroniska markören. Nu på sommaren flyttar vi den utomhus och använder den på 50 meter för eldvapen.
Nyordningen i klubben fick stödskyttesektionen att förlänga ÅM-säsongen. I vanliga fall inleds stödskyttecupen den första tisdagen i oktober, och avslutas den första tisdagen i maj. Men i år förlängdes tävlingssäsongen med några veckor.
– Ja, vi sköt upp finalen tack vare de nya elektroniska banorna, och alla fick chansen att delta. Tidigare har vi kunnat särskilja skyttar som haft samma poäng genom att räkna antalet innertior, men det är inte längre möjligt eftersom den elektroniska markören räknar tiondelspoäng, säger Jens Harberg som har sett utvecklingen hos de skyttar som sysslat med grenen under det senaste decenniet.
– För drygt tio år sen var det vanligt med 390 poäng på 40 skott. De senaste åren har vi haft tre, fyra skyttar som skjutit full pott (400 poäng) varje tävling.
Stödskyttecupens deltävlingar hålls kring lunchtid varje tisdag och det är en veteranbetonad deltagarskara.
”Ett sätt att träffas”
– Mellan tummen och pekfingret gissar jag att medelåldern är runt 77 år på skyttarna. Birger Eriksson är äldst med sina 92 år. Stödskytte är en väldigt bra sport eftersom man kan hålla på så länge man kan ta sig hit. De som vill skjuter med kikarsikte vilket gör att äldre personer med svag syn kan skjuta några år till. Och så är förstås den sociala biten viktig. Efter varje tävling dricker vi kaffe och går igenom resultatet. Det är något vi sätter stort värde på, säger Jens Harberg.
I förra veckans ÅM-final kom åtta skyttar till start.
Anders Dahlén tog hem segern på 419,7 poäng efter en jämn kamp med Sixten Andersson som noterades för 419,3 poäng. Trea blev favoriten Rolf Bergbo på 417,8 poäng.
– Rolf brukar vinna, men han hade inte med sig sitt riktiga stöd den här gången, säger ÅM-vinnaren Dahlén.
– Visst sporrar det lite extra när man kan ta en seger då och då, men framför allt är stödskyttet ett sätt att komma ut och träffas.
Till hösten drar nästa upplaga av stödskyttecupen i gång igen.
