Lena Eriksson kämpar för jämställdheten
– Vi har ännu mycket arbete kvar att göra.
Lena Erikssons arbete med jämställdhet och lika behandling för alla inom den åländska idrotten har haft stor betydelse för många. I slutet på november fick hon motta pris för sitt engagemang.
När Finlands svenska idrott (SFI) och föreningen Luckans projekt ”På samma linje” höll sitt slutseminarium i slutet av november i år så valde man bland annat att premiera Ålands idrotts (ÅI) ena idrottskonsulent Lena Eriksson för hennes arbete kring jämställdhet och likabehandling inom idrotten på Åland.
– Det var otroligt överraskande, säger Lena.
– Vi har ju jobbat med SFI och deras projekt ett tag men jag hade ingen aning om att detta var på gång när det vankades slutseminarium. Det var verkligen jätteroligt.
Projektet, som finansierats av Europeiska socialfondens åtgärdshelhet för Kunnande genom att agera, Svenska kulturfonden och Stiftelsen Tre Smeder, har under de senaste två åren arbetat med jämställdhet inom idrotten. ÅI har delvis varit delaktiga i FSI:s projekt men har även drivit ett eget jämställdhetsprojekt de senaste två åren. Erikssons egna intresse för jämställdhet och lika behandling har alltid funnits men engagemanget tog fart i samband med projektet.
– Vi fick en puff av Ålands landskapsregering att vi behövde arbeta mer med jämställdhetsfrågor och när vi inledde projektet, så desto mer insatt man blev – desto intressantare blev frågan.
Ålands idrottsbank
En av de frågor som Lena brinner extra mycket för är barn och idrott och att alla som vill ska ha möjlighet att idrotta – oavsett socioekonomisk bakgrund. 2018 startade Lena och ÅI Ålands idrottsbank, där vem som helst kan låna idrottsutrustning.
– Det var Ingrid Zetterman, som då var projektledare vid Mise, som sådde fröet under en lunch. Sen tänkte vi ”nu kör vi” och så startade vi bara upp banken, säger hon och skrattar lättsamt.
Ålands idrottsbank huserar numera i ungdomshuset Boost och har sin plattform på Facebook. Där kan vem som helst låna idrottsutrustning.
– När man lånar utrustning så får man ha den som sitt eget. Och om det ännu är i bra skick när man är klar så lämnar man tillbaka utrustningen. Det är alltså inte bara i ett par veckor man lånar utan man får ha utrustningen tills det att man inte längre har användning för den, förklarar Lena.
Hon anser att resursen är viktig eftersom att vi emellanåt lurar oss själva när det kommer till kostnaderna för idrott.
– Vi tänker ofta att det inte är dyrt att idrotta vilket inte nödvändigtvis stämmer. Jo, man kanske betalar en hyfsat billig årsavgift till sin föreningen men sen tillkommer ofta kostnader för kläder och utrustning som kan bli ganska maffiga, beroende på sport.
Kräver resurser
I år har ÅI:s projekt arbetat med en kartläggning kring jämställdhet bland de åländska idrottsföreningarna och så småningom kommer man börja sammanställa svaren som har kommit in.
– Tyvärr är det ganska få föreningar som har svarat, säger Lena.
Hon säger att hon tror att den låga deltagarfrekvensen delvis beror på en tidsbrist men också delvis på att många har svårt att se värdet i att arbeta med jämställdhetsfrågor. Något som hon själv önskar att kommer ändra.
– Jag skulle önska att föreningar förstod att lägger man ner lite tid på jämställdhetsarbete så kommer man att få tillbaka i form av engagemang från flera. Jag tror att många stirrar sig blinda på tiden och pengarna och ser inte de långsiktiga fördelarna.
– Många föreningar vill se en jämnare könsfördelning men förstår kanske inte att man behöver satsa resurser i så fall.
Hur ligger Åland till när man tittar på jämställdhet och lika behandling inom idrotten?
– Jag skulle säga att vi nog ännu har mycket arbete kvar att göra. Vi har kommit i gång med arbetet och vi tar oss hela tiden framåt men det går långsamt.
– Tanken med ÅI:s projekt är ju att kunna vara med och stödja föreningarna som vill arbeta mer med jämställdhetsfrågor. Vi vill vara ett bollplank. Min tanke när det gäller förändring är dock att förändring kräver egen vilja. Vi vill att föreningarna själva ska komma fram till vad de vill förbättra – då kommer vår hjälp ha störst effekt, förklarar Lena.
Vems är ansvaret att åländsk idrott blir mer jämställd?
– Jag anser att vi alla inom åländsk idrott har ett gemensamt ansvar. Vi behöver faktiskt fundera över jämställdhet och låta frågan vara med varje dag, i allt arbete och i varje beslut. En förening är inte per automatik jämställd för att man har en någorlunda jämn fördelning av medlemmar eller i en styrelse. Man måste fundera på var makten sitter.
– Ska man vara krass så bär männen en stor del av ansvaret. Inte för att de är män men för att de ännu sitter på flera maktpositioner. Det är de som har makten som också måste ta det största ansvaret.
SFI:s projekt ”På samma linje” avslutas efter detta år men ÅI:s jämställdhetsprojekt kommer att fortgå i ännu ett par år. Utgående från vad resultatet som kartläggningen bland de åländska idrottsföreningarna visar så kommer ÅI att gå vidare med projektet under våren 2021.
– Tanken är att vi ska ta diskussioner med föreningarna, kunna erbjuda hjälp i form av till exempel föreläsningar, försöka hitta lösningar på problem och sen får vi helt enkelt se vad det leder till.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
