SÖK
MENY
Flera ledamöter valde att visa sitt stöd för Grönland när lagtinget debatterade Ålands externpolitik på måndagen. Gällande det nordiska samarbetet finns olika tankar om hur mycket pengar man ska avsätta för det. Obunden samling vill hellre prioritera arbetet i Bryssel.
Landskapsregeringens meddelande om Ålands externpolitik för i år – alltså de politiska linjedragningarna som främst berör EU och Nordiska ministerrådet, men även andra externa samarbeten – diskuterades i lagtinget på måndagen.
Meddelandet behandlar inte säkerhetspolitik, men det var ändå där som vice lantrådet Annika Hambrudd (C) inledde.
– I en tid av geopolitisk osäkerhet så har de nordiska länderna valt att fördjupa och bredda samarbetet. Det externpolitiska meddelandet behandlar inte säkerhetspolitik, men landskapsregeringen vill ändå klargöra och visa vårt tydliga stöd för Grönland och Danmark, våra nordiska vänner, säger hon.
Flera av talarna valde att på olika sätt kommentera den senaste tidens världsturbulens kring Grönland.
– Nu har hotet mot Grönland temporärt minskat, men vi får se vad som väntar. Varje morgon när man vaknar är det spännande att se vad som har hänt på andra sidan Atlanten, säger Harry Jansson (C)
Han hoppas på de demokratiska krafterna och att det amerikanska mellanårsvalet i höst gör att den amerikanska presidenten blir en så kallad lam anka.
Wille Valve (M) påminner för sin del om den isbjörnsfäll – en grönländsk maktsymbol – som hänger på en vägg i lagtingsbyggnaden och som är en gåva från just Grönland:
– När jag guidar grupper i lagtinget händer det att jag stannar och berättar att den visar var vi hör hemma, för vi är bägge nordiska autonomier. Vi blir förstås beröda på djupet när hela Grönland ifrågasätts.
Han säger att det är viktigt att nu påminna världen om det grönländska folket, att Grönland är mer än en obebodd isbit.
– Vi kan göra mycket genom att påminna om människorna på Grönland. Det är vår uppgift att lyfta, att här bor människor, som vill bygga samhälle, samarbeta med varandra, människor som styr sitt eget öde och vars autonomi är så stark att de nästan utgör ett eget land.
Nordiska samarbetet
Vid sidan av världspolitiken kom debatten till stor del att kretsa kring Ålands position i det nordiska samarbetet och revideringen av Helsingforsavtalet, det avtal som styr Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet.
Grönland och Färöarna har under lång tid strävat efter fullvärdigt medlemskap i Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet. Åland har inte för egen del eftersträvat fullt medlemskap, men håller sig ajour om utvecklingen.
Just nu pågår en juridisk utredning kring vad det skulle innebära om Nordens autonomier skulle få fullvärdigt medlemskap – den väntas vara klar inom kort. Grönland hoppas att arbetet ska fortsätta i en kommission.
Från landskapsregeringens håll konstateras att de nordiska samarbetsministrarna ska ta frågan vidare och att frågan ska diskuteras i självstyrelsepolitiska nämnden.
Ob prioriterar helst EU
Marcus Måtar håller Obundnas gruppanförande och han konstaterar att det främsta fokuset i Ålands externpolitik bör ligga på Helsingfors och Bryssel. Han påtalar nogsamt att det konstaterandet inte innebär någon kritik mot det arbete som i dag görs av landskapets tjänstemän på orterna.
– Vi från Ob vill se en ännu tydligare prioritering och satsning på det som är de viktigaste bitarna för Åland – och det är i Helsingfors och Bryssel, säger han.
Man är helt nöjd med det arbete som i dag görs inom det nordiska samarbetet, men man vill inte utveckla det.
– Om Grönland nu blir fullvärdig medlem i Nordiska rådet, då säger många här att Åland måste haka på. Vi förhåller oss skeptiska till det. Det är inte vår prioritet, säger han.
Opt-in-lösning
Annika Hambrudd konstaterar att fullvärdigt medlemskap i Nordiska rådet inte i sig betyder stora kostnader. Medlemskapet i sig kostar inte mycket.
Nina Fellman konstaterar för sin del i Socialdemokraternas gruppanförande att kostnaden påverkas av vilka möten man tar på sig att ordna – och som hon inte ser nyttan med att ordna – inte av medlemskapet.
– Vi borde fundera på en opt-in-lösning där man kan satsa på de delar av ett fullvärdigt medlemskap som faktiskt är till nytta och förhandla om hur det förverkligas. Om Grönland och Färöarna vill ha hela paketet är det upp till dem och vad de har råd med, men vi måste balansera mellan att vara en fullvärdig medlem – vi kan inte vara ett b-lag – men hitta en lösning för det praktiska förverkligandet som vi vill och har råd med.
Socialdemokraterna vill också öka resurseringen för arbetet i Bryssel, då man anser att en person inte räcker till.
EU-politik
I EU-politiken, som ligger på civilminister Ingrid Zettermans (Lib) bord nämner hon tre prioriterade frågor: tullkodexen, geoblockeringen och näringspolitiken.
Harry Jansson påminner i Centerns gruppanförande om att kampen om en egen plats i EU-parlamentsvalet fortsätter, även om ”de finska partierna fortsätter prioritera sin egen makt trots löften om en åländsk plats”.
Här ger Wille Valve understöd och säger att hoppet ännu lever i den frågan.
Debatten avbröts och ska fortsätta på onsdag. Då inleds plenum klockan 9.30.
