DELA

Missade du talen? Läs dem i sin helhet här

Missade du självstyrelsetalen eller var det svårt att höra? Flera torgbesökare har klagat på att presidentens, svenska kungens och talmannens tal hördes dåligt från vissa delar av torget i Mariehamn. 

Här kommer därför president Sauli Niinistös, kung Carl XVI Gustafs och talman Bert Häggbloms tal i skriftlig form i sin helhet. Glad självstyrelse och trevlig läsning!

President Sauli Niinistös tal till ålänningarna

Eders Majestäter, ärade ålänningar, bästa gäster, mina damer och herrar,

I dag har det gått exakt hundra år sedan Ålands landsting – numera lagtinget – sammanträdde till sitt första plenum. Det har varit en stor glädje och ära för mig och min maka att fira denna soliga jubileumsdag med er här på Åland i dag.

Under det gångna året har Ålands hundraåriga självstyrelse firats och uppmärksammats på många sätt både här i landskapet och på det finländska  fastlandet – och även utomlands.

Åland och dess betydelse har blivit bekanta för många som tidigare kanske inte har känt landskapet så väl. Jag vill tacka Ålands lagting, landskapsförvaltningen och alla ålänningar för ert bidrag till jubileumsåret för Ålands självstyrelse.

Märkesåret kallar oss att minnas förflutna händelser. Det jubileum vi firar i dag har sin egen, mycket speciella betydelse. Ålands autonomi, tillsammans med landskapets neutralitet och demilitarisering, är en internationellt unik kombination som förtjänar vår uppskattning och uppvaktning.

Samtidigt är jag särskilt glad över att ni inte bara blickar tillbaka på det förflutna, utan också firar jubileumsåret med att reflektera över framtiden. De teman som ni ålänningar har lyft fram under året är fred, demokrati och hållbar utveckling. Betydelsen av dessa värden framhävs i den turbulenta tid vi lever i. De är värden som är lika viktiga för Åland som för fastlandet. De är centrala frågor och utmaningar också för hela det internationella samfundet.

Mottot för ert jubileumsår är Hundra år av egensinne, hundra år av att råda sig själv. Detta beskriver mycket väl Ålands speciella karaktär. Det är sant att ni har egensinne och att vi på fastlandet respekterar er självstyrelse.

Men autonomi betyder inte avskildhet. Tvärtom. Dagens besök har ytterligare stärkt känslan av den nära förbindelsen mellan Åland och fastlandet.

Vi har kontinuerlig kontakt, förmåga till öppen dialog mellan beslutsfattare och tjänstemän. Det behöver vi för att uppnå gemensamma mål. Det öppna, breda och pragmatiska – ibland också mycket informella – samarbetet mellan Åland och fastlandet har burit och kommer säkert att bära frukt. Detta gäller även då det till en början har funnits olika åsikter.

Reformen av självstyrelselagen för Åland har framskridit och är nu inne på målrakan. Färden har inte varit helt smärtfri. Många svåra frågor har lösts medan en del återstår att lösa genom konstruktiv politisk dialog och ömsesidig vilja att kompromissa. Jag är säker på att det går att hitta lösningar som alla kan förbinda sig till. Och säker på att den nya självstyrelselagen snart kommer att träda i kraft.

Jag brukar regelbundet diskutera aktuella Ålandsfrågor med företrädare för landskapet. Jag värdesätter högt dessa diskussioner och den öppenhet som präglar dem. Jag hoppas att dessa diskussioner kan bidra till Ålands framtida utveckling och livskraft.

Kort efter Finlands självständighet var frågan om Ålands ställning nära att leda till en konflikt mellan Finland och Sverige. Lyckligtvis är Åland i dag en av de många faktorer som för Finland och Sverige allt närmare varandra.

Som ett bevis på denna nära relation är vi nu här tillsammans med det svenska kungaparet.

I dag går Finland och Sverige hand i hand även inom säkerhetspolitiken. Under de senaste månaderna har vår gemensamma säkerhetsmiljö förändrats på ett aldrig tidigare skådat sätt. Finland och Sverige har beslutat att stärka sin säkerhet genom att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Jag är övertygad om att detta vägval stärker stabiliteten och säkerheten i Östersjöregionen och hela resten av Europa.

Det skärpta säkerhetsläget i Europa väcker förståeligt nog diskussion även här på Åland. Men det finns ingen anledning till oro. Åland har en genom internationella avtal en befäst och etablerad folkrättslig ställning som demilitariserat och neutraliserat område, och denna status har inte ifrågasatts.

Den så kallade Ålandskonventionen, som ingicks för hundra år sedan, har blivit ett stöd för Ålands autonomi, regionala säkerhet och stabilitet. Värdet av konventionen kan med fog väntas fortsätta växa i framtiden. Med Finland och Sverige som Natomedlemmar blir alla parter i konventionen medlemmar i försvarsalliansen Nato. På samma gång förstärks styrkan och betydelsen av underskrifterna i avtalen.

Vårt besök här på Åland i dag har varit givande. Vi har på ett mångsidigt sätt fått uppleva denna unika del av Finland, en av de vackraste skärgårdarna i världen. Vi har fått möta försommargrönska, hav och släta klippor, värdefull kultur, enastående historia och vänliga människor.

Åland har i dag visat sina bästa sidor. Det är – sannerligen – ett livskraftigt samhälle, och en vital och berikande autonom del av Finland.

Även om pandemin inte är över har vi återfått livskraften, möjligheten att träffa varandra, att umgås och vara tillsammans. Det är trevligt att se att turister såväl från det finländska fastlandet som från andra länder återigen har hittat Åland som sommardestination.

Glädjen i livet växer sig starkare. Denna glädje och feststämning har också min maka och jag i dag fått erfara.

Jag vill varmt gratulera Ålands lagting, hela landskapet och alla ålänningar till er hundraåriga självstyrelse och önskar Åland fortsatt välgång och lycka även i framtiden.

Kung Carl XVI Gustafs tal till ålänningarna

Herr talman,
Herr Republikens president,
Kära ålänningar!

I dag fyller Ålands lagting 100 år.
Åland firar ett sekel av självstyrelse, demilitarisering och neutralisering.
Det är en högtidlig dag.
Och Drottningen och jag är mycket hedrade att få delta i ert firande.

Som ung besökte jag flera gånger Ålands vackra skärgård. Men om jag är korrekt informerad lär detta vara första gången som en svensk kung avlägger ett officiellt besök här. Och det är väl i så fall på tiden!

Jag är också glad att i dag få återse Herr Republikens President, som för bara några veckor sedan besökte oss i Stockholm på ett efterlängtat statsbesök.

Det finns starka band mellan Sverige och Finland, band som går långt tillbaka och som sträcker sig in i framtiden. Mellan våra två länder är Åland en sammanhållande länk. Och en mycket viktig sådan!

Min farfarsfar, kung Gustaf V, kände starkt för Åland och månade om det åländska folkets väl och ve. Tänk om han skulle kunnat vara med här i Mariehamn i dag!

Då hade han kunnat se hur väl den uppgörelse om Ålands framtid föll ut, som föreslogs av Nationernas Förbund år 1921. Genom Ålandskonventionen undanröjdes en militär konflikt. Man uppnådde demilitarisering, neutralisering och självstyrelse.

Det fanns på kung Gustaf V:s tid, och finns än i dag, en språklig och kulturell närhet mellan det åländska och det svenska folket. Inte minst tack vare Ålandsöverenskommelsen om bevarandet av det svenska språket.

Denna gemenskap bidrar givetvis till rörligheten mellan Åland och Sverige. Och den utgör en stabil grund för våra goda relationer.

Kära ålänningar!

En gång i tiden var Åland i mitten av det svenska kungariket och låg på huvudvägen mellan Stockholm och Åbo. I dag möjliggör färjorna ett dagligt utbyte av människor och varor mellan Åland och Sverige.

Pandemin försvårade detta under en tid. För många, både här på Åland och i Sverige, blev det tydligt hur vana vi är att kunna röra oss fritt över Ålands hav. För att arbeta och studera. För att handla eller umgås med vänner och familj.

Men nu kan vi återigen besöka varandra! Åland med sin vackra natur och sin inriktning på långsiktig hållbarhet lockar många svenskar att komma hit, liksom Sverige attraherar många ålänningar.

Särskilt glädjande är det att så många ungdomar bygger sin framtid både i Åland och Sverige. Sex av tio åländska ungdomar förlägger sina akademiska studier i Sverige. På det sättet byggs kunskaper och kontakter som kommer både Åland och Sverige tillgodo.

Vi ser nu fram emot fortsatt utbyte mellan Åland och Sverige. Och att Åland får inleda ett nytt sekel av fred och självstyre!

Med det vill jag utbringa ett fyrfaldigt leve för Åland. Leve det!

Talman Bert Häggbloms tal till ålänningarna

Värderade herr republikens president, fru Jenni Haukio, Eders majestäter, ärade talmän, fru ålandsminister, Eders excellenser, landshövding, lantråd och ministrar, bästa lagtingskolleger, bästa ålänningar och värderade åhörare!

I dag är det en stor festdag!  Att vi firar 100-år i dag är för att Ålands parlament, som då hette landsting, samlades för första gången den 9 juni 1922.

Vid det första landstingets öppnande, höll vår förste talman Julius Sundblom ett anförande. Jag citerar ur hans tal: ”Landstingets främsta uppgift blir nu att vårda och förkovra det svenska kulturarv, vi ålänningar av fädren fått mottaga, samt till örikets väl och sanna båtnad i fruktbärande gärning omsätta de förmåner som självstyrelsen och de till densamma fogade garantierna innehålla” (citat slut).

Sundbloms tal innehöll även en uppmaning till Finlands statsmakt att denna med vidsynt blick och riktig förståelse för ögruppens ställning skulle trygga Ålands befolkning en självstyrelse i ordets verkliga betydelse.

Nationernas förbund beslut att ge ögruppen en självstyrelse inom Finlands suveränitet var något som ålänningarna varken önskade eller efterfrågade. Vad ålänningarna önskade var att med stöd av den folkrättsliga principen om folkens självbestämmanderätt få återförenas med det gamla moderlandet Sverige. Samma princip som Finland åberopade vid sina strävanden att lösgöra sig från Tsarryssland, en strävan som uppfylldes i och med Finlands självständighetsförklaring den 6 december 1917.

Vi lever just nu i en turbulent tid, men åren 1917 – 1921 innebar också svåra umbäranden med världskrig och världskrigets efterdyningar. Det unga Finland fick genomlida ett inbördeskrig som även berörde Åland. Under världskriget var Åland befäst, farvattnen minerade och därmed avskuret från omvärlden. Under denna orostid uppstod den s.k. Ålandsrörelsen som strävade till återförening med Sverige. Den hade ett starkt stöd inte bara bland befolkningen utan också från Sverige.

Eftersom Ålandsfrågan blev ett ärende på internationell nivå, inledde Finlands regering ett arbete att i brådskande ordning skapa en självstyrelselag för Åland och denna lag presenterades för Ålandsrörelsen, men förslaget vann inget gehör. När sedan Ålandsfrågan slutligen avgjordes av Nationernas förbund 1921 blev det en kompromiss, de tre parterna fick alla något, men ingen fick sin önskan helt uppfylld. Åland fick självstyrelse, Finland fick suveräniteten över öarna och Sverige fick garantier för öarnas demilitarisering och neutralisering. Självstyrelselagen kompletterades med en garantilag som klargjorde Ålandsöarnas autonoma ställning som demilitariserat och neutraliserat område. På Åland mottogs beslutet med besvikelse och sorg.

Vi måste dock ge våra företrädare en stor eloge; de tillät sig inte att sörja någon längre tid utan satte beslutsamt igång med att bygga en självstyrelse utan några förebilder. Med egensinne, beslutsamhet och engagemang lade dessa eldsjälar grunden för det samhälle vi har i dag. Det byggdes skolor, sjukhus, vägar, broar och allt mer välfärd. Konsten och kulturen fick utrymme, liksom möjligheten för entreprenörer att skapa ett varierande näringsliv. I dag, nu när ett 100 år förflutit, vill vi fortsätta att utveckla självstyrelsen utgående från republiken Finlands löfte i den första självstyrelselagen, jag citerar: ”Sålunda skulle ålänningarna tillförsäkras möjlighet att själva ordna sin tillvaro så fritt det överhuvud är möjligt för ett landskap som inte är en egen stat”. (citat slut)

Men vi firar inte bara lagtingets 100-årsdag, utan hela Ålandslösningens.  Åland är det enda området i världen som är självstyrt, demilitariserat och neutraliserat. Därför har Åland 100 firats under ett helt år och festligheterna kulminerar i dag och den kommande helgen. Det här firandet visar att självstyrelsen trots de inledande farhågorna nu är fast förankrad hos ålänningarna. Idag är kampen inte längre en återförening med moderlandet utan en utveckling av självstyrelsen. När vi i dag står här med flaggor som vajar, med prominenta gäster från hela Norden, med Ålands politiska ledning och framför allt med en stor uppslutning av Er ålänningar känns det att vi tagit självstyrelsen till våra hjärtan. Tillsammans skapar och utvecklar vi vårt fantastiska Åland, tillsammans har vi framtidstro.

Det känns overkligt att det nu pågår krig i Europa, samtidigt som vi befinner oss på fredens öar. Nära oss i Ukraina pågår ett obarmhärtigt krig, där många offrar sina liv för den frihet som är så självklar för oss. Vem hade för ett halvt år sen kunnat tro att vi i Europa skulle kastas in i ett krig som kommer att förändra den europeiska säkerhetsordningen.

Vi vill se Åland som en brobyggare och därför gläds vi över det samarbete som utvecklats på många områden mellan Sverige och Finland. För oss är det nordiska samarbetet ytterst viktigt och vårt önskemål är att olika gränshinder mellan våra nordiska länder undanröjs.

Havet är vår förbindelse med omvärlden. De åländska rederierna har under många år skött transporter av människor, fordon och gods till fromma inte bara för Åland utan också för Finland och Sverige. Åland är en stark sjönation och ska så förbli, även om Covid-pandemin slog hårt mot vår viktigaste näring och vårt samhälle med en 15 procentig arbetslöshet som följd. Gränserna stängdes med följd att släkt- och familjeband bröts. Nu är gränserna öppna och arbetsmarknaden börjar återhämta sig. Om eller när en liknande situation uppstår är vår förhoppning att vi inte ska stänga oss inne utan hitta lösningar för att bibehålla nära och fruktbara relationer.

Vi står inför stora utmaningar, hotet mot klimat och biologisk mångfald är några. Kriget i Ukraina har klart visat vår sårbarhet vad gäller energiförsörjningen. Men här ser vi att våra havsområden kan utnyttjas och bidra med fossilfri energi genom havsbaserad vindkraft till gagn för klimat och miljö. Målet är att Åland blir ett miljööga i Östersjön.

Vår övertygelse är, att Åland fortsättningsvis under många hundra år framöver ska erbjuda en trygg och säker hemvist, att Åland ska vara attraktivt, att vår natur och vårt hav ska skänka glädje och rekreation och att vårt ösamhälle ska flöda av kreativitet och initiativkraft. Pandemin har visat att distansarbete fungerar och att det går att bo på en ö och ha sitt förvärvsarbete i världen.

Vi som bor och lever här älskar verkligen vår ö, vårt hjärta sjunger i takt med årstidsväxlingar och natur, de ljusa sommarkvällar, havets svall mot klippor, gullvivsängar, kalla dopp i en isvak, fisk som sprattlar i nät, fåglarnas kvitter och lockrop, himlens färgspel under soluppgång och solnedgång. Allt detta vill vi dela med oss till besökare.

Självstyrelsen har aldrig kunnat utvecklas till vad den är utan många kvinnors och mäns insats och samarbete. Vi tänker med tacksamhet på alla förtroendevalda och tjänstemän som förvaltat och utvecklat vår autonomi och ett stort tack till alla som just nu axlar detta ansvar! Tack bästa lantråd, ministrar och lagtingsledamöter!

Till herr och fru president, Eders majestäter, talmän och ålandsminister vill jag på ålänningarnas vägnar framföra vårt djupa tack för att ni i dag kommit till Åland och på detta sätt givit oss den bästa gåvan av alla genom att fira denna dag här med oss. Jag vill också tacka Er för de svåra beslut och det gedigna arbete ni under denna svåra tid genomfört för att skapa stabilitet, trygghet och framtidstro för oss alla. Till alla nordiska gäster vill vi tacka för Er hjälp att ni medverkat till att vi har det samhälle vi har idag.

Till alla gäster och till alla ålänningar vill jag rikta ett stort TACK. Slutligen föreslår jag att vi gemensamt förenas i århundradets varmaste applåd. En stor applåd för 100-åringen.

Tack!

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp