Mikaela Nyman nomineras till nordiskt litteraturpris
Mikaela Nymans diktsamling För att ta sig ur en rivström måste man röra sig i sidled är Ålands kandidat till Nordiska rådets litteraturpris 2024.
Det är andra gången Mikaela Nyman, som numera bor på Nya Zeeland, nominerats till priset. Första gången var 2020 när hon hade debuterat med samlingen När vändkrets läggs mot vändkrets.
Motiveringen
I motiveringen skriver Ålands litteraturnämnds ordförande Gustaf Widén att hon fortsätter sin lyriska undersökning av tillvarons komplexitet ”med övertygande litterära medel”:
”Titeln alluderar på fenomenet med havsströmmar som hotar att dra en simmare ner i djupet om man inte rör sig sidlänges i stället för att simma mot vågorna. Ur den här bilden skapas dikter som likt ett universellt flöde av intryck fyller sidorna. Den grafiska utformningen gör att texterna pulserar på ett egenartat sätt. Tre punkter blir paustecken, orden får sina alternativa betydelser via snedstreck. Det är fråga om anteckningar, som böljar mellan djupt existentiella frågeställningar och vardagliga episoder. Ena stunden skriver Nyman små dagboksartade notiser för att i nästa ögonblick behandla mänsklighetens ödesfrågor. Blicken riktas mot rymden, ”universums knarrande brus”, där signaler från en förlist rymdkapsel fångas upp, inte så olikt stämningarna i Nobelpristagaren Harry Martinsons ödesvision ”Aniara”.
Det ger en stark dynamik åt texterna, som öppnar sig för många olika läsningar. Pandemin, kriget i Ukraina, klimatkrisen och allmänt kaos gestaltas mot bakgrunden av en syndaflod av tillkortakommanden: ”vad händer med alla milda sånger?” I en galen värld ökar handeln med uppstoppade djur medan bomber regnar över skyddslösa offer.
Ändå kan man spåra ett spirande hopp mitt i mörkret med barnen som ljusbärare i sin spontanitet. Mikaela Nyman ägnar sig ofta åt att namnge djur och växter: blötdjur, undulater, tistelfjärilar, blåregn. Än är det inte för sent att plantera solrosor. Hon skriver i anknytning till maoriska myter med vattenanden Taniwha som en både hotfull och tröstande kraft.
Dikterna har en precision i uttrycket som kulminerar i sviten av kommentarer till skrifter i sandsten, frilagda av tidvattnet vid den nyazeeländska kusten. Det är spår av liv och drömmar: ”med kinden mot sanden tillåter jag mig att tro”.
Tretton nomineringar
Vinnaren offentliggörs i höst när Nordiska rådet håller en session i Reykjavik. Prissumman är 300 000 danska kronor, cirka 40 000 euro. Tretton verk har nominerats.
Finland representeras av Eva-Stina Byggmästars diktsamling Vill du kyssa en rebell? och Laura Lindstedt & Sinikka Vuolas mordmysterium 101 tapaa tappaa aviomies (101 sätt att döda en make).
Sveriges bidrag är två diktsamlingar, Gunnar Hardings Minnen från glömskans städer och Johan Jönsons Nollamorfa.
Norge nominerar två romaner, Niels Fredrik Dahls Fars rygg och Maria Navarro Skarangers Jeg plystrer i den mørke vinden
Danmarks bidrag är två romaner, Helle Helles Hafni fortæller och Theis Ørntofts Jordisk.
Färöarnas bidrag är Kim Simonsens diktsamling Lívfrøðiliga samansetingin í einum dropa av havvatni minnir um blóðið í mínum æðrum, på svenska ”Den biologiska sammansättningen av en droppe havsvatten påminner om blodet i mina ådror”.
Island representeras av Anna María Bogadóttirs biografiska roman Jarðsetning och Kristín Eiríksdóttirs roman Tól.
Det samiska språkområdets nominering är Fredrik Prosts berättelse Leŋges hearggi Sáhčal fatnasa, på svenska ”Spänn för härken, skjut ut båten”.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
