Sophantering, Medis och avlopp i centerns valdebatt
Skall samhället betala för chokladprovning? Det var en av de frågor som ställdes under centerns valdebatt i måndags. Debatten gällde Mise, Medis och miljövänliga avlopp i glesbygden.
På chokladprovningsfrågan, som alltså berörde Medis, svarade socialdemokraterna, liberalerna, obundna och Hut-gruppen ja, samhället skall betala chokladprovningen. Övriga partier svarade nej.
Centern valde att lyfta fram särskilt frågorna om Mise, Medis och avlopp i glesbygden under den valdebatt de arrangerade.
– Det här är angelägna kommunala frågor som vi vill tala om på ett konkret sätt, sa Gun Carlson (c) innan debatten började.
I panelen satt två representanter från varje parti utom de obundna som endast representerades av Carl-Gustaf Flink. Ragnar Erlandsson fungerade som debattledare.
Mise
Huvudfrågan då Mise diskuterades var huruvida avgiften skall anpassas efter mängden sopor ett hushåll producerar. Det ansåg alla partiföreträdare.
– En sådan reglering blir troligen av redan i höst, sade Lasse Wiklöf (s) som också är Mises styrelseordförande.
Många ansåg att starten blivit olycklig.
– Nu är systemet orättvist för hushåll som bara består av en person. Det måste regleras, sade Johan Ehn (fs).
– Min familj på fyra personer betalar 50 cent per dygn i sopavgift. Det är inte mycket. Problemet är att min ensamma mamma betalar lika mycket, sa Runar Karlsson (c).
– Målet är att alla skall konsumera mindre. Mise skall därför premiera de som producerar mindre sopor med lägre avgifter, sa Carola Sjöblom från Hut-gruppen.
En annan central fråga var om Mise fortfarande skall vara en kommunal angelägenhet eller om det skall lyftas till landskapets bord. Alla utom liberalerna ansåg att Mise skall fortsätta höra till kommunerna.
– Alla kommuner bör vara med i Mise. Kan kommunerna inte lösa det bör landskapet ta över, sa Jan Lindgren (lib)
Brage Eklund (Åf) höll inte med.
– Kommunerna borde istället få individuella lösningen enligt sina egna behov, sa han.
Också Carl-Gustaf Flink (ob) var inne på en annan linje.
– Avfallsinsamlingen bör ske på ett helt annat sätt. Kommunerna bör skapa lokala behandlingsanläggningar.
Medis
Frågan centern ställde till panelen var ”hur skall Medis organiseras så att alla får tillgång till deras kursutbud oavsett boningsort?”
– Eventuellt bör avgiften höjas, alternativt bör kommunerna ge mer pengar till Medis på bekostnad av något annat. Det där handlar om hur kommunerna prioriterar. Vi har troligen Ålands bästa åldringsvård i Saltvik och det vill vi fortsätta ha. Därför kan vi inte satsa mer pengar på Medis, sa Runar Karlsson (c).
– Kommunerna får mer pengar nästa år på grund av landskapsreformen. Kommuninnevånarna bör tala om för kommunen att de vill att en del av pengarna skall satsas på Medis, sa Camilla Gunell (s).
Liberalernas Gard Larpes såg gärna att Medis skulle bli en fråga för landskapet, men Johan Ehn (fs) bet genast ifrån.
– Liberalerna vill att både Medis och Mise lyfts bort från kommunerna. Det luktar smygkommunsammanslagning.
Avlopp
Frågan om vilka åtgärder och stöd som behövs för enskilda avlopp i glesbygden och skärgården skall förverkligas på ett miljöanpassat sätt kom att kretsa kring huruvida man skall få stöd eller inte för att bygga en egen brunn istället. En egen brunn är en nödvändighet för de som bor så långt bort att de inte kan ansluta sig till det kommunala avloppet.
– Avloppsplaneringen har gått snett i landskapet. Kommunerna behöver göra en utbyggnadsplan för avloppsnäten, sa Carl-Gustaf Flink (ob).
Hut-gruppens Dan Jansén höll med om att en helhetssyn behövs.
– Urinen är en resurs. Att som nu bygga brunnar som inte är urinseparerande är inte hållbart i längden.
Enligt Runar Karlsson (c) är det billigare att bygga en egen trekammarbrunn än att ansluta sig till det kommunala avloppet. Flera partier kunde tänka sig att bidrag ges för de brunnar som kostar orimligt mycket, upp emot 10.000 euro.
