DELA

Slår ett slag för Vikingamarknaden

Ett vikingaskepp byggs på plats under årets vikingamarknad i Saltvik Kvarnbo.
Solen gassar, det sjuder av aktivitet mellan tälten och det är som valigt bäddat för en lyckad marknad.
Röken ifrån eldstäderna ringlar sakta uppåt. Det är lugnt och stilla. Visslingarna från en lerduva hörs svagt och en förväntansfull spänning råder.
Bakom björkarna borta på ängen skymtar något. En rörelse: flaggan som vajar i vinden, lite skrammel. På håll hör vi plötsligt ljudet av säckpipor, flöjtspel och trumslag. En man kommer ridande på en fjordhäst. Och bakom honom ett stort följe av linneklädda människor.
De har utslaget hår och på fötterna skodon i skinn. Det är sång och dans. Det är män och kvinnor och barn. Det är hästar, ölkrus, fårskinn, spjut och bjällror. Festen börjar.

Stort utbud
Sedan den pampiga processionen och inledningstalet har avslutats är samtliga besökare ivriga att se vad som finns vid de olika tälten och marknadsstånden. Här hittar man, som vanligt, det mesta: björknäverkorgar, tovade tofflor, skinnpåsar, lerkärl och smycken. I matväg serveras sånt som kan ätas med händerna och gnagas med tänderna. Revbensspjäll eller kyckling, upplagt på tallrikar av björkstock!
Mitt i allt snubblar vi över en av Vikingamarknadens största attraktioner för i år: båtbygget!

Vikingabåt föds
Låter ni gästerna hjälpa till med bygget?

Mannen, som vi får veta att heter Håkan Altrock, skakar på huvudet.
– Nej, det skulle nog bli kaos. Men det är meningen att gästerna ska kunna titta på, och få se hur ett riktigt vikingabåtsbygge går till, säger han.
Att han inte överlåter jobbet åt vem som helst förstår man då han berättar att varje enskilt stycke trä är noga utvalt, redan då det växte i skogen. Detta för att få rätt vinklar på träet naturligt, utan att behöva böja det på konstgjord väg.
– Detta är ett litet båtbygge, fortsätter han. Man namnger båtarna efter hur många årpar de har. Detta är en färing, med fyra årpar, medan den där borta är en himingläva, med sex stycken årpar.
Han nickar åt den större båten intill, som står uppriggad med segel och allt.
– Vi bygger som de riktiga vikingarna gjorde, utgående från känsla istället för ritning, säger Håkan Altrock stolt.

Vikingafärd
Sällskapet som reser runt för att demonstrera sitt båtbygge består av nio personer. Tillsammans har de även gjort en längre resa med himinglävan.
De började i Ukraina och seglade via Svarta havet till Kaspiska havet. Över landmassan däremellan tog de sig längs floder. Då inte floderna tillät så rullade de båten över stockar eller drog den med hjälp av oxar, allt i enlighet med hur de riktiga vikarna tog sig fram i österled.
De tillverkar även verktyg på plats; då vi är där står en ung kvinna, vid namn Lina Söderberg, och slår till båtnitar.
– Det brukar vara en strid ström av betraktare under dagen, berättar hon. Vanligtvis har vi en guide med oss som berättar för åskådarna hur allt fungerar. Men hon kunde tyvärr inte komma den här helgen, säger Lina.

Långväga besökare
Vid ett tält sitter en man och blåser koncentrerat i en liten lerduva. Han heter George Bács och kommer ifrån Ungern tillsammans med sitt sällskap, Quadrex. De säljer skinnskor, pilbågar och koger. Och George blåser vackra melodier.
Hur kommer det sig att ni är här?
– Vi stötte på arrangörerna (fornföreningen Fibula) för Vikingamarknaden vid en liknande tillställning i Sverige, och de bjöd oss att delta här. Vi tyckte det var väldigt trevligt; en vacker plats och behaglig stämning. Det här är tredje gången vi är här, svarar Emöke Borbély, också hon medlem i Quadrex.
I ett av stånden hänger läderarbeten i alla färger uppradade. Det är allt ifrån penningpungar till västar, bälten och väskor. Här säljer Evelyn och Roman Melcher, från Köln, sina varor. De har kommit till Åland för att delta i vikingamarknaden, men också av ett annat skäl:
– Jag ska fira min födelsedag på Getabergen, säger Evelyn glatt.

LINNEA TILLEMA

redaktion@nyan.ax

erkki.santamala@nyan.ax