Ministergräl om Föglötunneln
En miljon euro per år måste landskapet få in i avgifter från en framtida tunnel till Föglö för att den skall kunna byggas. Enligt en kalkyl. Enligt en annan behövs det inte avgifter.
Nu är det upp till lagtinget att avgöra om man tror på näringsminister Jörgen Strand (fs) eller trafikminister Runar Karlsson (c).
Landskapsregeringen har röstat om tunnelfrågan, som finns med i tredje tilläggsbudgeten för fjolåret. Det man har röstat om är ett stycke i motiveringen till pengar för att utreda tunnelbygget, det vill säga undersöka berggrunden för att få klarhet i var och om en tunnel kan byggas.
I det kontroversiella stycket av texten sägs dels att Föglö skall bli knutpunkt för skärgårdstrafiken, eftersom det ger mer inkomster av tunnelavgifter, som krävs för att satsningen skall vara försvarbar. Dels sägs det att Föglö i och med fast förbindelse i form av tunneln skall betraktas som en faståländsk kommun.
Centern ville inte ha med vare sig tunnelavgifter eller ett beslut redan nu att Föglö tappar sin skärgårdsstatus med vidhängande generösa landskapsstöd. Socialdemokraterna och de frisinnade röstade in skrivningen. Debatten präglades mycket av den här oenigheten. Gun Carlson (c), ordförande i finansutskottet undrade om socialdemokraterna och de frisinnade helt hade glömt vad finansutskottet skrev i våras, en skrivning som hela lagtinget omfattade.
Och Veronica Thörnroos (c) nästan hade darr på stämman av ilska när hon ville få finansminister Lasse Wiklöf (s) att förklara hur det blir bättre med kortrutt om man från Brändö får 45 minuter längre resa till fasta Åland när man skall ta vägen via Föglö.
Beslut om avgifter nu!
Men hur stor oenigheten var kom fram först på slutet, när näringsminister Jörgen Strand dök upp i plenisalen.
– Kalkylen visar att man måste ta ut en avgift på cirka 1 miljon euro per år för att investeringen i tunnel skall vara försvarbar i förhållande till dagens drift, förklarade Strand.
Han hänvisade till en ny kalkyl, som har tagits fram av trafikavdelningens chef Niklas Karlman, som är nationalekonom.
Enligt Strands resonemang var det onödigt att överhuvudtaget utreda möjligheterna att bygga tunnel om man inte var överens om avgifterna, som gör satsningen försvarbar. Men även om undersökningen skulle visa att det går att bygga tunnel så måste det enligt Strand också finnas pengar till bygget. 40 miljoner är det man talar om. Om det inte inom 10 år finns utrymme att satsa pengarna, skall man då göra en undersökning för 1,5 miljoner nu?
– Jag är mycket tveksam, meddelade Strand.
Annan kalkyl
Trafikminister Runar Karlsson hänvisade i sitt resonemang till en av världens främsta experter på tunnelbygge, en norrman som trafikavdelningen hade anlitat eftersom man inte besitter kompetensen själv. Det var han som hade räknat fram kalkylen på 40 miljoner euro för bygget.
Karlsson räknade med 40 miljoner plus 4 miljoner för vägar och broar i anslutning till tunneln när allt är klart 2012. Med 30 års avskrivning och 4 procents ränta får man en årlig räntebetalning på 2,55 miljoner. Driften av tunneln kostar 450.000, vilket ger summan 3 miljoner per år.
Dagens färjtrafik på Föglö kostar 2,5 miljoner per år och till detta kommer kapitalkostnader på 0,5 miljoner, alltså 3 miljoner också där. En satsning på tunnel skulle alltså efter 30 år vara betydligt förmånligare än färja.
I replikväxlingen meddelade Strand att han inte omfattar Karlssons kalkyl medan Karlsson tyckte Strand kom med ett märkligt utspel.
Vill inte ha tunnel?
– Nu vill man tydligen att lagtinget skall backa från projektet. Men också jag har diskuterat med ekonomer och frågat om man kan räkna så här och svaret är ”ja”.
– Enligt Strand är det väl inte lönsamt att bygga ut huvudvägarna till norra Åland heller, trodde Runar Karlsson.
Christian Beijar (s), som i ett tidigt skede av debatten hade ifrågasatt om kalkylen på 40 miljoner håller, blev inte lugnad av detta.
– Jag frågade tidigare om kalkylen är realistisk. Ju längre det här pågår, dess säkrare är jag på att vi inte får korrekt information, befarade han.
Men Runar Karlsson gav inte upp.
– Jag har jobbat med det här i ett år nu. Och jag har kommit fram till att jag har rätt, sade han som avslutande kommentar till debatten och drog ner allmänt skratt i salen.
Nu går tilläggsbudgeten till finansutskottet, som har den delikata uppgiften att avgöra vem som har rätt i sitt kalkylerande, trafikavdelningens chef eller trafikministern.
