DELA

Många klagade på ÅHS-vård

Över hälften av samtliga klagomål som förra året lämnades in till patientombudsmannen handlar om missnöje med vården eller behandlingen inom ÅHS.
Bland personalen är det läkarna som får de klart flesta klagomålen.
Förra året lämnades sammanlagt 159 ärenden in till patientombudsman Marina Karlsson vid landskapsregeringens social- och miljöavdelning. Det är 5 färre än 2005.
De absolut allra flesta klagomålen handlar om vård och behandling. Av dem gäller 89 stycken ÅHS och inom ÅHS är det de medicinska och kirurgiska enheterna som folk är mest missnöjda med.
Den näst största gruppen av klagomål återfinns under rubriken bemötande, och då har det bemötande man får inom ÅHS, åtminstone enligt statistiken, ändå blivit betydligt bättre. Antalet klagomål har minskat med över en tredjedel på ett år, från 36 år 2005 till 22 år 2006.


Läkarna flest
En hel del missnöje riktas också mot rutinerna inom ÅHS och i ombudsmannens rapport lyfts bland annat hur anhöriga bemöts vid ett dödsfall, receptförnyelse och information om provsvar fram som exempel på klagomålen.
Man kan ytterligare konstatera att det främst är läkarna inom ÅHS som klagomålen riktar sig till. 59 av samtliga anmälningar gäller just läkarna där medan sköterskor och övrig personal har betydligt färre.
Av de klagomål som riktats till andra än ÅHS kan man notera att den privata tandvården har fått 6 av sammanlagt 26 medan Uppsala akademiska sjukhus och Åbo universitetssjukhus har fått 5 klagomål vardera.


Behandlingsplan saknas
Patientombudsmannen konstaterar i sin rapport att det finns dels pensionärer med låga pensioner, dels ensamförsörjare med låg inkomst som inte har haft råd med tandvård. Tandvården vid ÅHS prioriterar patienter med betalningsförbindelse från socialkansliet.
Ett annat problem som lyfts fram i rapporten är att patienter inom den privata tandvården inte har fått någon behandlingsplan.
– Det har uppkommit situationer där patienten har sökt för att få ett hål lagat, men tandläkaren har hittat flera hål och lagat dem. Detta har inneburit ekonomiska svårigheter för personer med låga inkomster, skriver Marina Karlsson i rapporten.


Omvårdnadsklagomålen ökar
De ärenden som handlar om omvårdnadsfrågor har ökat markant från 1 klagomål år 2005 till 10 i fjol. I samtliga fall handlar det om patienter som är över 65 år och som uppfyller kriterierna för omvårdnad, det vill säga att de på grund av sitt hälsotillstånd inte klarar av att själva ta hand om sig fysiskt, psykiskt eller socialt.
De brister inom omvårdnaden som man har valt att påtala för ombudsmannen handlar bland annat om patienternas klädsel, hygien, omläggning av sår och mat- och vätskeintag. Samtliga frågor återfinns på den lista över grundprinciperna för omvårdnad som Marina Karlsson publicerar i samband med sin rapport.
Det är svårt att på basen av ombudsmannens statistik dra några slutsatser om utvecklingen på Åland. Materialet är begränsat och lagen relativt ung. Marina Karlsson påpekar därför att man inte kan säga om det är en tillfällighet eller en trend om klagomålen ökar eller minskar inom något visst område.

TITTE TÖRNROTH-SARKKINEN