Kommunerna tappar över tre miljoner
Landskapsandelarna till kommunerna minskar med 3,9 miljoner euro i år. Huvudorsaken, enligt Åsub, är den uteblivna indexjusteringen av basbeloppen samtidigt som landskapets kompensation till kommunerna för det allmänna avdraget försvann.
Nyan skrev i går om Åsubs konjunkturrapport med fokus på näringslivet. I början av veckan gav Åsub också ut rapporten Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn våren 2010. I den ingår en sifferstinn prognos för kommunernas ekonomi.
Skatteintäkterna är den viktigaste inkomstkällan för kommunerna, nästviktigast är landskapsandelarna följt av olika avgifter.
Nytt system
År 2008 ökade skattefinansieringen (skatteinkomster och landskapsandelar sammantaget) med 8,1 procent. Detta trots att skatteintäkterna minskade.
2008 var året då kommunernas andel av samfundsskatterna rasade med 54 procent eller 6,15 miljoner euro. Landskapsandelarna gick däremot upp med hela 39 procent eller 10,7 miljoner euro tack vare det nya landskapsandelssystemet.
Andel höjdes
Förra året ökade skattefinansieringen sammantaget med 9,2 miljoner euro eller 8 procent. Skatteinkomsterna ökade med 5,6 miljoner euro och landskapsandelarna med 3,5 miljoner.
Tack vare att lagtinget höjde kommunernas del av företagsskatterna steg samfundsskatterna till 9,9 miljoner euro.
– Dessutom hade ett par åländska företag en exceptionellt god vinstutveckling, skriver Åsub.
Minskade andelar
2010 förväntas dock skattefinansieringen minska med 2,6 procent eller 3,3 miljoner euro. Landskapsandelarna går ner med nästan 3,9 miljoner euro eller 9 procent.
Det förklaras med den uteblivna indexjusteringen av basbeloppen samtidigt som landskapets kompensation till de åländska kommunerna för det allmänna avdraget slopats.
Man räknar med att förvärvsinkomstskatterna ökar med 3,55 miljoner eller 5 procent i år.
Nästa år beräknas skattefinansieringen öka med 3,7 miljoner eller tre procent (skatteinkomsterna med 2,8 miljoner och landskapsandelarna med 0,9 miljoner).
