DELA

Bakslag för åländsk livsmedelsproduktion

EU-stöden – och de låga spannmålspriserna – hotar på sikt att utarma det åländska jordbruket.
Bara på ett år har åtminstone 400 hektar där spannmål tidigare odlades omvandlats till stödberättigade naturvårdsåkrar.
Detta faktum uppmärksammades när Ab Lantbruk höll årsstämma tidigare i sommar. I årsberättelsen nämnde tjänstförrättande vd Kaj Rosberg att den improduktiva arealen som premieras med stödintäkter ökar med cirka 400 hektar i år. Följden av det är naturligtvis att mängden odlad spannmål minskar och därmed också försäljningen för Ab Lantbruk.
Företaget vill förstås ha så stora mängder som möjligt att sälja, förklarar Kaj Rosberg för Nya Åland.
– Ett nytt inslag i år är de så kallade naturvårdsåkrarna som jordbrukarna sår in med exempelvis gräs, men som inte skördas. För det får de stöd. Sett med våra ögon är det improduktiv areal eftersom det som kommer ut från åkrarna inte går att sälja. Följden för oss är minskad lönsamhet och mindre inkomster.


Ännu mera?
Tf landskapsagronom Sölve Högman tippar att det kan röra sig om ännu mera än 400 hektar tidigare spannmålsmark som i år blir naturvårdsåkrar – en form av miljöstöd som infördes i fjol.
– I hela Finland råder stor efterfrågan hos lantbrukarna på naturvårdsåkrar, mera än på Åland. Förklaringen är att spannmålspriserna har varit så dåliga att det är ekonomiskt dumt att odla spannmål.
En naturvårdsåker sås med någon form av gröda, eller så har man dem som viltåkrar där rådjur får beta.
– Men, som vi brukar säga, därifrån kommer inget som man kan köpa på Kantarellen, konstaterar han.
Producentorganisationerna rekommenderar odlarna att söka stöd för naturvårdsåkrarna och i riket har man försökt få jord- och skogsbruksministeriet att höja gränserna för stödarealerna.
Läs mer i papperstidningen!

Annika Orre