Ålandsexemplet marknadsförs
Åland som minoritetslösningsmodell i världen, eller det så kallade Ålandsexemplet, skall nu marknadsföras ännu mer aktivt bland annat via Finlands ambassader och via internet.
Det har den kontaktgrupp, som arbetar för att utveckla just Ålandsexemplet i internationella sammanhang, beslutat.
Redan under flera år har ögonpar från hela jordklotet riktats mot de åländska särlösningarna, mot autonomin, demilitariseringen och konflikthanteringen.
Ålandskontoret i Helsingfors började 1992 bokföra alla besök, seminarier och liknande som har ägt rum tack vare Ålands särställning och över 170 arrangemang finns i dag på den listan. Ålandsexemplet har intresserat politiker, tjänstemän, diplomater, forskare och journalister från alla befolkade världsdelar och Åland har av den här anledningen haft besök från ett 60-tal olika länder och regioner.
Flera språk
Tidigare sköttes internationella frågor av den här karaktären nästan uteslutande från riksplanet men sedan 1998 finns det grupp, kontaktgruppen, som består av medlemmar tillsatta av både utrikesministeriet och landskapsregeringen. Gruppen har bland annat som uppgift att sprida information om Åland internationellt och också att skapa kontakter som på olika sätt kan befrämja utvecklingen av Ålandsexemplets användning.
Kontaktgruppen träffas 4–5 gånger per år och ett av mötena hålls av tradition på Åland. I går var det dags att träffas här och också att diskutera och anta verksamhetsplanen för 2007.
– Vi kommer att utöka samarbetet med våra ambassader. Dessutom vill vi erbjuda ännu mera material om Ålandsexemplet på internet och då också på flera språk, förklarade kontaktgruppens ordförande avdelningschef Irma Ertman från UM på ett pressmöte i går.
Kartlägga krishärdar
Under år 2007 planerar kontaktgruppen dessutom bland annat att initiera en kartläggning av vilka problemområden och krishärdar i världen där Ålandsexemplet kan tänkas vara relevant. Gruppen vill också att man följer upp hur det har gått i de regioner där man redan har använt sig av åländska lösningar som modell.
Under rubriken insatser i verksamhetsplanen vill kontaktgruppen bland annat utveckla användningen av åländska resurser i civil kris- och konflikthantering, till exempel genom att befrämja fredsförhandlingar och fredssamtal.
Att aktivt marknadsföra Åland som en krishanterings- och minoritetslösningsmodell inom EU finns också med i gruppens verksamhetsplan.
Båda nöjda
Kontaktgruppen grundades ursprungligen för att landshövding Peter Lindbäck och dåvarande riksdagsman Roger Jansson (fs) i slutet på 1990-talet konstaterade att det fanns ett behov för att föra fram Ålandsexemplet i ett forum där också Åland kunde delta. Frågan togs vidare till utrikesministeriet där Tarja Halonen, som då var utrikesminister, tog initiativet till kontaktgruppens bildande.
– Fördelen med den här gruppen är att vi fick en större trovärdighet internationellt eftersom både minoriteten och majoriteten gemensamt för fram Ålandsexemplet och båda parter visar också att de är nöjda med modellen, konstaterade biträdande lagtingsdirektör Susanne Eriksson på presskonferensen i går.
Förutom Susanne Eriksson representeras Åland av diplomekonom Roger Jansson, Fredsinstitutets verksamhetsledare Robert Jansson och Ålandskontorets informatör Britt-Inger Wahe i kontaktgruppen.
