Ingen ny vattenlag– tiden räckte inte till
Landskapsregeringen lämnade i går ett förslag om ett par mindre ändringar i den befintliga vattenlagen.Det betyder att det inte blir någon ny vattenlag den här mandatperioden.
– Vi kom inte i mål med vattenlagen och då tog vi det nästbästa. En ändring av befintlig lag, säger Christian Wikström (Ob), minister.
I det lagförslag som i går lämnades till lagtinget ingår tydligare bestämmelser om vattenskyddsområden, tydligare bestämmelser om farleder och kompletterande bestämmelser om vattenuttag vid vattenbrist.
– Vattenskyddsområden har diskuterats mycket och det är ersättningsbestämmelserna som är otydliga. Nu gör vi om dem, säger Helena Blomqvist, lagberedare.
Gällande kompletteringarna om vattenbrist är det ändringar som görs utgående från erfarenheterna från torkan 2018.
– Tanken är att man ska kunna fatta beslut snabbare. I första hand ska tillsynsmyndigheten kunna fatta tillfälliga beslut om att tillåta, begränsa eller förbjuda uttag ur vattentäkter, säger hon.
Tillsynsmyndigheten är Ålands miljöskydds- och hälsomyndighet ÅMHM. Enligt Helena Blomqvist ger förslaget möjlighet till ÅMHM att exempelvis tillfälligt tillåta ett högre uttag av dricksvatten, men förbjuda uttag av bevattningsvatten.
– Om samhällets vattenförsörjning hotas så kan man få tillfälligt avvika från tillståndet, men då måste man meddela om det.
Gällande vattenskyddsområdena blir det tydligare om vad som gäller och det tillkommer uttryckliga bestämmelser om ersättningar för att inrätta vattenskyddsområden. I förslaget ingår att landskapet kan inrätta vattenskyddsområden trots besvär.
Varför har man brutit ut de här delarna?
– Gällande vattenskyddsområdena så har det hela tiden funnits med att man kan bryta ut det. Om farlederna var det enkelt att göra och det har varit oklart, det har inte ens varit tydligt att det är landskapsregeringen som ska fatta beslutet. Och gällande vattenbristen så känns det bra att ta med det efter erfarenheterna 2018.
Det här betyder att det inte blir någon ny vattenlag?
– Det får man nog tolka det som. Lagförslaget finns kvar och som lagberedare hoppas jag att nästa landskapsregering tar tag i det. Nu finns ett nästintill färdigt förslag att utgå från, säger hon.
Vad gör att man inte för fram en helt ny vattenlag?
– Det kan jag inte svara på. Det är en politisk fråga, säger Helena Blomqvist.
Förslaget till helt ny vattenlag var tidigare ut på remiss och efter det har det bearbetats vidare.
Tiden räckte inte till
Ansvarig minister Christian Wikström konstaterar att tiden inte räckte till, eftersom lagstiftning som ska bli klart före valet i oktober nu måste lämnas till lagtinget.
– Även om det blev så här så innehåller ändringarna viktiga delar, som ersättning för vattenskyddsområden. Det är en viktig miljöfråga och som varit otydlig. Nu gör vi det tydligare, säger han.
Varför har man inte kommit i mål med vattenlagen?
– När jag tog över arbetet jobbade vi med att få lagen tillräckligt tydlig. Det är viktigt att tillståndsmyndigheten tycker att lagen är tillräckligt tydlig på hur mycket man får släppa ut. Vi har testat lagförslaget med ÅMHM och när vi var klara med det så har vi arbetat med en konsekvensbedömning av lagen, vad den betyder i praktiken. Det har vi inte hunnit i mål med, dels på grund av personalfrånvaro.
Beror det i någon mån på politisk oenighet?
– Det finns olika åsikter om hur mycket miljön ska belastas av det lokala näringslivet. Vattenlagen handlar om hur mycket miljön är värd. Hur mycket utsläpp av främst fosfor man kan begränsa och vad det innebär i minskad produktion. Det finns olika åsikter där, säger Christian Wikström.
LÄS OCKSÅ
Förslaget till vattenlag sågas från alla håll
